Lättodlade grönsaker

Odla grönsaker och rotfrukter hemma i pallkragen, trädgårdslandet eller på balkongen. Här får du tips på grönsaker som är enkla att odla själv, även för dig som är nybörjare!

Den som inte odlat köksväxter kan ha svårt att välja bland de hundratals växtslag och sorter som finns. Här rekommenderar vi en del sorter som både är lättodlade och ger god och riklig skörd.

Plocksallad

Att odla plocksallad är det bekvämaste sättet att få egen sallad. Du sår en gång på våren och skördar på samma plantor hela sommaren genom att plocka blad för blad. Det växer hela tiden ut nya blad efterhand som de gamla skördas. När du skördar huvudsallad tar du däremot hela plantan.

Flera sorters plocksallad förekommer. Bowl, som har ljusgröna, krusiga blad, Amerikansk plocksallad med rödkantade blad och Frilice med spröda isbergssalladsblad.

Mangold

Denna storvuxna bladgrönsak används på samma sätt som spenat men är mer lättodlad eftersom du kan skörda på samma plantor hela sommaren. Mangold får stora, krusiga blad på kraftiga, vita, röda eller gula stjälkar.

Stjälkarna kan kokas tillsammans med bladen. Du kan också förvälla dem för sig och äta dem som sparris.

Bra radavstånd är 30–40 cm och mellan plantorna i raden 15–20 cm. Det tar cirka 6 veckor från sådd till första skörd.

En mer ovanlig form har röda stjälkar i stället för vita.

Mangoldplantorna kan stå kvar i landet över vintern. Växten är nämligen tvåårig och man brukar kunna skörda en del blad även på våren innan plantan går i blom. Täck med lite halm för bättre övervintring.
Så inte i för kall jord. Då kan mangolden gå i blom.

Kålrabbi (knutkål)

Kålrabbi är en snabbvuxen kålväxt. Så den i omgångar direkt på friland. Ett radavstånd på 30–40 cm och plantavstånd på 20–25 cm är lämpligt. Det är den uppsvällda stamdelen på kålrabbin som används. Skörda när den blivit stor som en tennisboll, sedan blir den träig och trist. Det finns båda gröna och violetta sorter av kålrabbi. Kan ätas direkt som den är, i soppor eller kokt med smör. En delikatess!

Grönkål

Grönkål är en vitaminrik grönsak. Den kan stå ute hela vintern om den skyddas med när från harar och rådjur. Så inomhus i april och plantera ut i juni med ett avstånd av 40 cm. Se till att grönkålsplantorna får vatten på försommaren annars kan de stanna i växten.

Många skadedjur gillar kålväxter. Skydda plantorna från utplantering till skörd med fiberduk. Marktäckning med gräsklipp ger ökad skörd och kvalitet. Det skyddar också till viss del mot kålflugan.

Bönor

Både vaxbönor, skärbönor och brytbönor (haricots verts) ger rik skörd. Samtliga finns både som låg- och högväxande.

Höga bönor odlas på stör, ett bra sätt att få mycket bönor på liten yta. Sätt tre störar i trekant med 60–70 cm mellan varje. Bind ihop dem i toppen. Så 5–6 bönor vid varje stör. Bönplantorna täcker snart störarna med sina långa, slingrande skott. Skörden i juli-augusti brukar bli mycket rik.

Så inte bönor förrän jorden blivit riktigt varm. Det brukar vara lagom i mitten av juni.

Ärter

Det finns många slags ärter. Vi rekommenderar brytärter. De har stora, köttiga baljor som äts hela. Sugar Snap och Sugar Bon är två fi na amerikanska sorter. Båda är söta och kan ätas råa direkt från plantan.

Sugar Snap blir 2 m hög och odlas med t.ex. hönsnät som stöd. Sugar Bon blir 60–70 cm hög och odlas i rader med 50 cm avstånd. Stick ner meterlånga kvistar i raderna som stöd.

Så ärter när jorden blivit varm. Undantaget är sockerärter som kan sås tidigare på våren.

Lättodlade rotfrukter

RÖDBETOR kan gärna sås i två omgångar. Den första tidigt på våren för sommarskörd och den andra i början av juni för vintern.

Rödbetor är nästan problem fria. De angrips sällan av skadegörare. På kalkrik jord kan de någon gång få skorv. Så inte för tätt. Från varje rödbetsfrö (om inte sorten är s.k. monogerm) kommer flera plantor och det kan bli onödigt mycket att gallra bort. Lämpligt radavstånd är 25 cm. Gallra till 5–8 cm mellan plantorna i raden. Du kan skörda första gången 12–14 veckor efter sådden.

KÅLROT kan sås direkt på friland men det är oftast säkrare att förodla inomhus eller i drivbänk och sedan sätta ut plantorna i landet. Kålrot är bra att ha vintertid eftersom den är rik på C-vitamin. 

Lämpligt radavstånd 40 cm, avstånd mellan plantorna i raden 15–20 cm. Skörda kålrötterna före första frosten. Till skillnad från andra kålväxter tål kålroten inte frost.

MAJROVA är en lättodlad rotfrukt som tillhör kålsläktet. Den är fin att riva som råkost. Rovorna kan också kokas eller stekas efter att de skivats.

Majrovor sås direkt på friland på våren. Det tar 7–8 veckor innan de kan skördas. Låt dem inte bli större än 8–10 cm. Lämpligt radavstånd är 20–25 cm. Plantavstånd 10–12 cm.

PALSTERNACKA sås tidigt, redan i april om det går. Det tar tid för de stora rötterna att växa färdigt. I motsats till många andra rotfrukter växer palsternacka bra på lerjord. Enda problemet brukar vara att få upp de djupt växande rötterna ur den styva lerjorden. Lämpligt radavstånd är 30–40 cm, avstånd mellan plantorna i raden 10–15 cm.

Morot

Morot är ingen lättodlad rotfrukt, men vi tar med den här eftersom de flesta vill ha morötter i sitt grönsaksland. Morötter vill ha lätt jord, gärna sandig och mullrik. I hård, lerig jord orkar rötterna inte tränga ner och morötterna brukar därför bli små och missformade.

Så morötterna i två omgångar. Första gången så snart det går på våren. Radavståndet bör vara 20–25 cm. Sommarmorötter för tidig skörd gallras till 3–5 cm avstånd. Vintermorötterna, som ska bli större, gallras till 8– 0 cm avstånd.

Var noga när du väljer sort, det finns sommar- och vintersorter.

Från sådd till skörd tar det cirka 3 månader. Sommarmorötter kan skördas späda. Morötter angrips ofta av skadegörare. Krussjuka, orsakad av en bladloppa, samt angrepp av morotsfluga, är de vanligaste skadegörarna.

Det säkraste skyddet mot både bladloppa och morotsfluga är att odla under fiberduk. Duken läggs över morotsraderna direkt efter sådden. Förankra duken genom att lägga en sträng jord över kanterna. Det måste vara tätt, minsta springa gör att insekterna kan leta sig in. Duken måste ligga löst. När blasten växer upp kan den då hålla upp den lätta duken.

Inga bågar behövs. Duken ger också en viss drivhuseffekt, vilket gör att det växer bättre. Luft och vatten tränger igenom den tunna fiberduken.

På sensommaren bör dock duken tas bort. Det kan bli för varmt under den och då växer bara bladen, inte rötterna.

Risken för angrepp minskar också ju längre sommaren lider. Den som har stora problem med morotsflugan låter duken ligga kvar ända fram tills det är dags att skörda.

Glöm inte att lyfta av duken och rensa bort ogräs då och då.

Lök och purjo

LÖK är lätt att odla, särskilt om du sätter s.k. sticklök eller sättlök. Egentligen är det bara i sydligaste Sverige som man kan så lök på friland.

Röd och gul matlök (kepalök) sätts ganska tätt, cirka 10 cm mellan lökarna och 15–20 cm mellan raderna.

Schalottenlök sätts något glesare eftersom den får flera lökar från varje sättlök.

Du kan skörda lök redan tidigt på sommaren även om den inte nått full storlek.

När lökbladen vissnat ned på hösten är det dags att skörda. Ta upp lökarna och lägg dem att torka utomhus men under tak i ett par veckor. Bunta sedan ihop dem och förvara dem på ett torrt, svalt ställe.

PURJO förodlas inomhus. Så i stora krukor eller i sålåda i februari-mars och gallra om de står för tätt. De kan annars bli för spinkiga. Toppa purjolöksplantor, både blad och rötter, vid såväl omskolning som omplantering. Så får du kraftiga plantor.

Sätt ut plantorna i maj med 35–40 cm radavstånd och med 10–15 cm mellan plantorna i raden. Använd planteringspinne och sätt plantorna ganska djupt – minst 5 cm ska rötterna ner. Kupa gärna upp jord kring stjälkarna när purjon har vuxit till sig – då blir de vitare. Purjo tål frost och kan stå ute hela vintern. För norra Sverige rekommenderas kupning.

Rädisor

Rädisor växer fort och kan skördas cirka 4 veckor efter sådden. Då ska de skördas direkt. Får de stå kvar i landet blir de träiga och alltför starka i smaken. Så därför rädisor ofta, helst varannan vecka. Det finns flera sorter.

Kryddörter

PERSILJA och DILL sås båda tidigt på våren.
Dill sår du ytterligare ett par gånger. Vill du ha krondill till kräftorna bör den sås ungefär vid midsommar. Dill för infrysning skördas mitt på sommaren när bladen är som frodigast.

Persilja gror långsamt. Det dröjer länge innan du kan skörda på vårens nysådda persilja. Men växten är tvåårig och över vintrar om du vintertäcker den. På våren och försommaren kan du därför skörda persilja på fjolårets plantor.

GRÄSLÖK är perenn och kommer igen år efter år. Det finns ofta plantor att köpa. Väljer du att så själv kan du så 15–20 frön i en liten kruka inomhus i mars-april. Plantera sedan ut allt som

BASILIKA är en flerårig ört som i vårt klimat måste betraktas som ettårig. Den bör förkultiveras och sedan planteras ut på en varm och skyddad plats. Basilika tål inte frost. På hösten kan man ta in den för att odla vidare i kruka. Det finns grön- och rödbladiga sorter.

CITRONMELISS (hjärtansfröjd) är en flerårig kryddväxt, härdig i nästan hela landet. Så inomhus och plantera ut eller be att få dela och ta en bit av någon bekants planta! Citronmeliss trivs bäst i lätt jord på solig plats. Bladen är goda till te, läskande drycker, sallader och såser.

 

Text: Lars-Erik Läck

I samarbete med
Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar