Coop Norrbottens historia
Coop Norrbottens historia: Åren 1900-1949
År 1844-1899, 1900-1949, 1950-1999, 2000-nutid
1949
KF firar 50-årsjubileum.
Bland arrangemangen fanns jubileumsfesten på Skansen som samlade 40 000 personer. En kooperativ utställning på Skansen var öppen under hela sommaren och besöktes av mer än 150 000 personer. En särskild jubileumsplakett, som bar G.H. von Kochs bild, utdelades till ett avsevärt antal av rörelsens pionjärer. Ett led i jubileumsfirandet var den uppvisning som utfördes av 5 000 husmorsgymnaster i samband med Lingiaden i Stockholm.
33 butiker
Totalt 33 butiker, 4.615 medlemmar och 251 anställda.
Styrelsen
Föreningens mångårige styrelseledamot August Fridholm avböjde återval vid senaste årsmötet. I hans ställe invaldes C.G Andersson. Den nuvarande styrelsen består sålunda av herrar A Engström (affärschef och ordförande), K.J.G Andersson (vice ordförande) och C.G Andersson (sekreterare).
Husmodersträffar
Husmodersträffar med styckningsdemonstrationer har anordnats i flera butiker.
Provisorisk butik
I väntan på att affärshuset skall bli klart har föreningen iordningsställt en provisorisk livsmedelsbutik på Malmudden.
Först i Norrbotten med självbetjäning
Den 1 mars kunde föreningen öppna sin och Norrbottens första självbetjäningsbutik i fastigheten Rådstugatan 6. Inom Stålets område i Skurholmen Ringgatan öppnades en butiksgrupp för speceri, charkuteri- bröd och mjölk den 8 juli. Den 16 december öppnades en butik på Trädgårdsgatan 26.
1948
1948 förvärvade KF Henkel-Helios kemisk-tekniska fabriker (tvätt- och rengöringsmedel), AB Kalmar Chokladfabrik och Rabén & Sjögrens bokförlag. Priset på tvättmedlet Persil sänktes från 1,47 till 1,30 kronor per paket.
Nytt bageri
Föreningens fick sitt behov av matbröd, kaffebröd och konditorivaror tillgodosedda genom det nya bageriet. Totalt 29 butiker, 4.270 medlemmar och 201 anställda.
Husmodersträffar
Husmodersträffar anordnades i flera butiker med information och underhållning.
Nya butiker
Nya butiker öppnades under 1948. Den 3 maj öppnades en mjölk- och brödbutik i samma fastighet som bageriet, Sandviksgatan 62. Ytterligare en mjölk- och brödbutik öppnades den 14 september i fastigheten Fredsgatan 1. En självbetjäningsbutik öppnades den 1 mars i kvarteret Gåsen.
1947
4 % ränta på insatskapitalet och 3 % i återbäring. Totalt 27 butiker, 4.066 medlemmar och 179 anställda varav 14 i kontor och lager, 103 i butikerna, 15 på specialavd, 9 i skoavdelningen och 38 i restaurangavdelningen.
Butiksföreståndarens lön
Butiksföreståndarens lön uppgick till 455:- som grundlön + 125:- i omsättningstillägg. Ett manligt biträde som var 23 år hade 440:-/månad och ett kvinnligt i samma ålder 365:-/månad.
Märket CO-OP blev ett nytt varumärke
I första hand för de förpackade livsmedel som tillverkades på Kvarnholmen, vid Skandiafabrikerna och vid Björnekulla fruktförädlingsindustri.
Lån
För att säkerställa lämpliga lokaler och försäljningsställen har det varit nödvändigt att köpa eller bygga fastigheter. Eftersom inte insatspengarna räckte till beslutades att föreningen skulle lägga upp ett fastighetsandelslån med inteckningar i fastigheterna som säkerhet och att hypoteket skall förvaras hos KF. Lånet förräntas med 3,5 % och fastighetsandelar såldes i föreningens butiker och på föreningens kontor. Valörer på 50, 100, 500 eller 1.000 kronor per fastighetsandel.
Nya butiker
Den 16 maj öppnades butik nr 26 i Bergviken. Butik 17 flyttade in i nya lokaler, Hermelinsgatan 11 den 17 maj. Ny butiksgrupp öppnades den 11 december i egen fastighet i kvarteret Tor på Lövskatan. På föreningens förut inköpta tomt i Bensbyn har under året uppförts en butiksfastighet som invigdes den 13 november. I Gammelstad inköptes fru Juhlins fastighet och i samband därmed övertogs hennes manufakturbutik. Grävningen och gjutningen av grunden till det nya bageriet var klart vid årsskiftet 1946-1947.
KF först med snabbköp
År 1947 öppnade Konsum i Stockholm den första större, helt genomförda självbetjäningsbutiken i Sverige. Inledningsvis fanns instruktioner till kunderna om hur man skulle bära sig åt i den nya butiksformen. Även personalens arbetsuppgifter förändrades i grunden. Tidigare plockade personalen fram alla varor över disken på kundernas begäran. Nu gällde det att fylla på i diskarna, att skylta och exponera och att ta betalt vid de nykonstruerade kassadiskarna. För leverantörernas del betydde omställningen att helt nya förpackningar krävdes. Djupfryst och mjölkförpackningar i papper var några nyheter som kom efter kriget.
Butiken blev en succé och startskottet till en revolution inom handeln - kunderna släpptes lösa i butiken. Betjäning över disk blev självbetjäning och snabbköp. Förebilden ”Piggly Wiggly” och andra nymodigheter importerades från USA av Henry Nilsson, KFs Mr ”Self-service”.
Utbildade kunderna
I början fanns ett stort motstånd mot att man som kund nu skulle ”göra jobbet” själv. KF fick lära ut det moderna sättet att handla med husmorsfilmer, reklam och informationskampanjer för att bryta motståndet. Kooperationen tog med de nya snabbköpen en ledande position i butiksutvecklingen. År 1954 hade 1 881 butiker av drygt 30 000 butiker i Sverige självbetjäning. Av dessa tillhörde 1 140 butiker kooperationen och 741 tillhörde privata handlare. Vid den här tidpunkten hade kooperationen totalt 8 077 butiker. Drygt 60 år senare, står fortfarande ”snabbheten” på agendan när Coop förbättrar för kunderna genom att exempelvis kapa kötider med de nya ”snabbkassorna”. Kunden scannar, väger, packar och betalar alla sina varor helt själv. Först ut med snabbkassorna var Coop Extra Jakobsberg och Coop Konsum Slussen i Stockholm. Först ut i Norrbotten var Coop Forum Storheden och Coop Forum Piteå.
1946
Byggandet av det egna bageriet startas upp. Totalt 25 butiker, 3.815 medlemmar och 17 distrikt.
Svartöstaden
Arbetstillstånd erhölls för en andra butik i Svartöstaden. Denna butik öppnades den 7 augusti 1946.
Först med varudeklaration
KF var först i landet med varudeklarationer under mottot "Väg pris mot kvalitet". Provsmakning med konsumentpanel inleddes.
Bageri
Bygge av eget bageri
Kaffet fritt
En av de mest efterlängtade händelserna 1945 var den dag kaffet blev fritt. Totalt 24 butiker och 3.660 medlemmar.
Lulsundet
Den 12 oktober öppnades butik nr 24 i Lulsundet.
Skokonsum
Under 1945 övertog föreningen Skokonsum samt inköpte tomt för ett blivande bageri.
1945
Fred, 2:a världskrigets slut
I hjälpverksamheten för Norge som kulminerade under 1945 har både föreningen och personalen lämnat stora bidrag. Sålunda sändes en hel flygplanslast med 3000 kr i livsmedel till Kirkenäs med ett av de amerikanska Dakotaplan som var förlagda på Kallax flygfält. Till denna gåva hade medlemmarna lämnat direkta bidrag vid insamlingar på föreningens distriktsmöten.
1944
Kooperationens 100 årsjubileum firades över hela landet genom sekelstämmor som innehöll såväl tal som filmvisning och underhållning. Föreningens 25-års-jubileum firades samtidigt.
Nya butiker
Nya butiker öppnades den 22 mars i Bergnäset och 11 november på Föreningsgatan 27 Skurholmen. Restaurangen öppnades den 23 juni 1944.
Omsättning
År 1944 översteg omsättningen för första gången 5 miljoner kronor. Styrelsen skriver i verksamhetsberättelsen: ”Föreningens ekonomiska ställning är mycket god. Detta innebär förpliktelser och nya krafttag för föreningen. Stora kapitalkrävande uppgifter väntar på sin lösning. Det är därför styrelsens förhoppning att det kommande verksamhetsåret skall medföra nya framsteg för vår rörelse”.
1943
Kontoret 1943 hade 10 anställda. Totalt 21 butiker, 3.230 medlemmar och 91 anställda varav 10 i kontor, 71 i butik och 10 springpojkar.
Tidningen Vi
Medlemmarna får betala 2:- i prenumerationsavgiften för tidningen Vi.
Pension
Under 1943 ordnades pensionsfrågan för personalen. De som så önskade kunde få medlemskap i Kooperationens pensionsanstalt.
Förvärv
År 1943 inköptes boktryckare P.E Anderssons fastighet inom samma kvarter som fastigheten Storgatan 36 samt Gyllings fastighet i Notviken där föreningens butik är belägen.
Först med varudeklaration
KF Provkök har sina rötter i andra världskrigets ransoneringstider. Det startade 1943. Många konsumenter klagade på matens kvalitet. Det föranledde KF:s ledning att engagera lanthushållsläraren Anna-Britt Agnsäter att provlaga råvaror från olika leverantörer. Första uppdraget gällde att provkoka ärtor. 1946 blev hon chef för det nya provköket.
Samma år var KF först i landet med varudeklarationer under mottot "Väg pris mot kvalitet". Provsmakning med konsumentpanel inleddes.
Restaurang
År 1943 diskuterades för första gången frågan om egen restaurang. Detta avancerade så långt att lokaler hyrdes i fastigheten Storgatan 61och man började ett ganska omfattande omändringsarbete av lokalerna. Att detta inslag av kooperativ verksamhet hade en stor uppgift att fylla har de hittills vunna resultaten givit belägg för.
1942
Under år 1942 öppnades tre nya butiker. I Bensbyn övertogs handlare Hugo Selbergs affär den 6 juni. På Oskarsvarv öppnades en butiksgrupp, omfattande speceri-, charkuteri- samt bröd och mjölkbutik den 5 december. Slutligen öppnades den 12 december en butik i Gammelstad och detta blev butik nr 21.
1941
Totalt 18 butiker och 2.786 medlemmar.
Speceri och charkbutik
Den 11 december öppnades speceri- och charkbutik, Kungsgatan 33. Genom detta hade butiksfrågan i staden tills vidare lösts på ett tillfredställande sätt.
Brand
Genom branden den 17 maj då fastigheten Storgatan 36 till stor del förstördes såg det till en början ganska mörkt ut med möjligheten att kunna ordna butiksfrågan på ett tillfredställande sätt för den centrala delen av staden.
1940
Omsättningen detta år började närma sig den 3: e miljonen, närmare bestämt 2 781 241 kronor. Totalt 16 butiker och 2.610 medlemmar.
Sunderbyn
Ny butik öppnades i S:a Sunderbyn den 11 juli.
Svårigheter med varusorteringen
Restriktioner och andra svårigheter hindrade tillförseln av varor. Importvägarna stod inte längre öppna, det började uppstå vissa svårigheter med varusorteringen. De stora militärkallelserna medförde även betydande rubbningar bland personalen. Nyanställningar av extra personal blev tidvis ganska omfattande. Goda och starka krafter samverkade och det hela klarades upp.
Osäkerhet under 2:a världskriget
Nu är vi framme vid 1940 och nu lägger det andra världskriget en viss sordin över stämningen, man vet inte så mycket om hur det kommer att bli, det är svårt att planera inför framtiden.
1939
2:a världskrigen bryter ut
Under året gjordes undersökningar i Antnäs, Rutvik och Södra Sunderbyn om hur många hushåll som var intresserade av att få en Konsumbutik på platsen. Teckningslistorna visade att i Södra Sunderbyn hade 110 hushåll uttalat sig för en butik, i Rutvik 60 hushåll, i Antnäs 23 hushåll samt ytterligare 20 som meddelat att om det kom till stånd en konsumbutik så skulle de göra sina inköp där. Den 4 september 1939 har 20 år gått till ända och föreningen har visat vad som kan åstadkommas genom sammanhållning och god ledning. Ökad omsättning och ökat medlemsantal är ett gott bevis för att föreningen fyller sin uppgift som varuförmedlare och att den på ett riktigt sätt tillvaratar konsumenternas intressen.
Undersökningar om intresse av butik
Undersökningar om intresse av butik i Antnäs, Rutvik och Södra Sunderbyn
1938
5 föreläsningar ”Sund föda ger god hälsa” genomfördes. Totalt 15 butiker och 2.404 medlemmar.
Skurholmen
Under året har en om- och tillbyggnad gjorts av butiken i Skurholmen. Samtidigt meddelar styrelsen att en tomt köpts i Svartöstaden där en ny butiksfastighet är under uppförande.
2 miljoner
I styrelseberättelsen för 1938 ser vi att föreningens omsättning passerat 2 miljoner kronor. Ökningen för året var inte mindre än 250 000 kronor.
Storgatan Luleå
Under 1938 öppnades en butik för den västra stadsdelen, nämligen i fastigheten Storgatan 6. Underhandlingar fördes med Handelsföreningen i S Sunderbyn om övertagande av deras affärsrörelse. Detta gick emellertid inte utan föreningen inköpte istället en tomt för blivande affärsfastighet.
Chef
Alfred Engströn, chef 1938-1956
1937
Vi
Tidningen Vi till alla medlemmar.
Alfred Engström
Den 12 november 1937 lämnade Eric Andersson chefskapet för föreningen och i hans ställe inträdde Alfred Engström, tidigare affärschef i Konsum Alfa, Gävle.
1936
1936 företogs nybyggnad av affärsfastigheten i Sundom och medlemmar i Södra Sunderbyn gjorde framställning om butik.
Sundom
Ny butik i Sundom
1935
År 1935 företogs en omfattande ombyggnad av fastigheten Storgatan 36. Särskilda butiker för speceri-, charkuteri-, och specialvaror iordningställdes. Därmed var föreningen bättre rustad att tillgodose medlemmarnas behov. Samma år öppnades även butik nr 13 i Börjelslandet. 2.139 medlemmar och 14 butiker.
Chef
Eric Andersson, chef 1935-1937
1934
Barnfester har anordnats på 6 orter med 872 deltagare. Kooperativ stämma i Luleå med 8.000 deltagare. Totalt 10 butiker.
Stalin i pension
Föreningens mångåriga föreståndare C.J Stalin avgick den 1 september med pension.
Sundom
Under 1934 anslöt sig föreningen i Sundom till Luleå och man började också diskutera frågan om ett eget bageri i Luleå.
Bageri i Luleå
Diskussion om eget bageri i Luleå
1933
Den betydelsefullaste händelsen 1933 var att föreningen uppförde egen affärsfastighet i Ersnäs och butiken var klar att öppna den 10 september. Alla medlemmar fick Konsumentbladet. Styrelsen har haft 33 protokollförda möten. Medlemsfest i Festivitetssalen med 900 gäster. Totalt 10 butiker och 10 distrikt.
Ersnäs
Affärsfastighet i Ersnäs
1932
Karlshamns oljefabriker
I september 1932 förvärvade KF AB Karlshamns Oljefabriker, vars verksamhet legat nere något år. Syftet var att för all framtid göra det omöjligt för den internationella fettvarutrusten Unilever att öva inflytande på prissättningen på margarin i Sverige.
Miljonomsättning
Den miljonomsättning som föreningen haft sedan ett år tillbaka kunde hållas och det ekonomiska resultatet blev mycket gott, nettoöverskottet var 44 646 kronor och medlemsantalet 1578 st. Totalt 9 butiker.
Prövning för näringslivet
1932 var ett prövningens år för näringslivet och krisen blev för många företag ganska besvärande. Men trots depressionen kunde föreningen registrera nya betydande framgångar.
Nya försäljningsställen?
Under 1932 gjordes framställningar från Börjeslandet och Gammelstad om att få försäljningsställen.
Depression
1931
Hugin Kassaregister
KF startar tillverkning av kassaregister, vilket blir grunden till exportföretaget till Hugin Kassaregister AB.
En miljon
År 1931 var första året som omsättningen översteg 1 miljon kronor. Samma år hölls för första gången distriktsmöten och samtidigt valdes medlemsråd. Det året valdes även ett förvaltningsråd som kom att bestå av följande personer: Edvin Eriksson, J Bengtsson, H Jansson, V Bonow, J.A Nilsson, Alfred Johansson, J.D Lindström, J.V Olofsson, Sven Bergström, H Engström och Alfred Jansson. Förvaltningsrådet valde till styrelse: C.J Stalin, K.J.G Andersson och August Fridholm. Andra viktiga händelser under detta år var att föreningarna i Persön, Karlsvik och Svartöstaden anslöt sig till Konsumtionsföreningen Luleå. Dessutom gjordes framställning om försäljningsställen i Bergnäset och Ersnäs. Totalt 9 butiker.
Konsum blir miljonföretag.
1930
KF beslutade att uppföra en glödlampsfabrik. För att bidra till finansieringen av den planerade glödlampsfabriken beslöt 1929 års kongress ge ut ett särskilt obligationslån, den så kallade glödlampsfonden, uppgående till 2 Mkr. År 1930 blev Lumafabriken klar att börja sin produktion, som startade med ingången av 1931. Redan själva beslutet om fabrikens uppförande medförde en prissänkning från 1,35 till l,25 för en standardlampa. Under loppet av 1931 sänkte kartellen lamppriset i etapper till samma nivå som Lumalampan, dvs. till 85 öre. Den 30 mars 1930 antogs nya stadgar som gjorde det möjligt för närliggande föreningar att ansluta sig till Konsum Luleå. Stadgarna innehöll bl.a. instruktioner för förvaltningsråd och medlemsråd. Totalt 6 butiker. Möjlighet att ansluta till Konsum Luleå
1929
Under år 1929 öppnades tre nya butiker, butik 4 i Skurholmen, butik 5 i Ängesbyn och butik 6 i Måttsund. Samma år började även Skokonsum sin verksamhet.
10-års jubileum
Föreningens 10-årsjubiléum firades inte med någon pompa och ståt. Omsättningen hade nu stigit till 523 023 kronor, medlemsantalet var 832, nettoöverskottet 22.061 kronor och insatskapitalet började närma sig det tecknade garantikapitalet. Under dessa 10 år hade i insatser inbetalats 46.480 kronor.
1928
Den 15 april 1928 diskuterades för första gången frågan om sammanslagning av föreningarna Luleå, Svartöstaden och Karlsvik. Något resultat blev det inte den gången men en kommitté tillsattes för utredning. Utredning om sammanslagning
1927
Den 9 oktober 1927 kunde medlemmarna i Notviken glädja sig åt en efterlängtad butik. Samma år infördes också bruttovarukontroll i föreningen.
1926
Den 17 mars 1926 hade styrelsen att behandla en begäran från medlemmarna på Östermalm om en filial inom detta område. Även denna gång beslöts att göra en utredning för att undersöka behovet. Resultatet blev att en butik öppnades den 15 oktober. Under året hade styrelseledamoten K.H Bränström avlidit. Förste suppleanten J.Bengtsson fick nu inträda i styrelsen. Butik på Östermalm
1925
Den 9 september 1925 fick föreningen ett erbjudande att få butikslokaler i Gyllings blivande fastighet i Notviken. Frågan bordlades men togs åter upp på styrelsemötet den 21 oktober då H Jansson, K Månsson och Nils Andersson fick i uppdrag att utreda behovet av butik samt att biträda vid försöksteckning. Någon butik blev det emellertid inte denna gång Utredningen gav inte tillräckligt positivt resultat.
1924
KF startar egen utbildningsgård
KF köper två villor i Saltsjöbaden av bröderna Ernest och Arthur Thiel, som kallade sina sommarvillor för Vår gård. KF inrättade här en skola för biträden och föreståndare med Harald Elldin som rektor.
Propaganda
Styrelsen föranlåten att dra in filialen i Linds fastighet på grund av allt för liten kundfrekvens. Under dessa år bedrevs också en intensiv propaganda. Det var främst styrelsen och föreståndaren som var ute i bygderna och predikade kooperation. Det gällde att få folk medvetna om kooperationens idéer. Därför fick ingen möda sparas när det gällde propaganda. De nya butikslokalerna vann redan från början medlemmarnas gillande och den 1 april såg sig
KF:s arkitektkontor ritar butiker
KF:s arkitektkontor ritar butiker, viktiga för funktionalismens utveckling
1923
I verksamhetsberättelsen för 1923 läser vi att medlemsantalet stigit till 380, omsättningen var 384 418 kronor, nettoöverskottet 9 813 kronor och insatskapitalet 23 458 kronor.
1922
Den förut använda butikslokalen i Linds fastighet behölls tills vidare. Butikslokalerna började bli för trånga och otidsenliga, men var tvungen att se sig om efter nya lokaler och helst vid Storgatan. Den 12 december 1922 kunde föreståndaren rapportera att förhandlingar förts om inköp av Lalanders fastighet Storgatan 36. Ursprungligen var priset 225 000 kronor men man hade lyckats pressa det till 187 500 kronor. Den 10 oktober meddelades att fastigheten inköpts för 185 000 kronor och den 18 december samma år kunde föreningen flytta in i egna mera tidsenliga lokaler. Vid årsmötet 1922 hade B.V Munkhammar och A. Strömberg avböjt återval till styrelsen. Istället invaldes V. Bonow och P.Lundström. Under året ingick förste suppleant J.C Friberg i styrelsen sedan P.Lundström avflyttat från orten. Köp av Lalanders fastighet.
1921
Medlemsantalet var nu 244, således endast en blygsam ökning. Omsättningen för året utgjorde 384 580 kronor och nettoöverskottet 8 947 kronor. Insatskapitalet hade ökat till 12 425 kronor. År 1921 förekom inga händelser av större intresse inom föreningen. Varuanskaffningen i kvantitet var betydligt större än föregående år, men på grund av prisfallet visade omsättningen i pengar relativt liten stegring. Styrelsen beslutade den 9 mars att varor skulle transporteras till Notviken 2 gånger i veckan.
1920
Ingen ränta eller återbäring Det första arbetsåret utbetalades ingen ränta på det inbetalade insatskapitalet och ingen återbäring på köpta varor. Av sparsamhetsskäl valdes inget ombud till Kooperativa Förbundets kongress 1920. Det gällde att spara på så mycket som möjligt och att i första hand få en stabil ekonomisk grund för föreningen. I verksamhetsberättelsen för 1920 meddelade styrelsen att endast 12 110 kronor inbetalats av det tecknade insatskapitalet. En del av medlemmarna ville tydligen vänta och se hur föreningen utvecklades innan de betalade in några kontanter. Att det gått olyckligt med föreningar som funnits tidigare var tydligen inte helt glömt. Den 11 augusti behandlade styrelsen en framställning från medlemmar i Skurholmen att de skulle få en filial på någon lämplig plats. Styrelsen meddelade att de reflekterade på saken om 100 andelar a 50 kronor inlevererades. Detta kunde inte klaras varför frågan fick förfalla tills vidare. Styrelsen ansåg att föreningen i första hand måste få rymligare och bättre lokaler för huvudaffären innan några filialer öppnades.
1919
Försäljning
Vid årets slut, efter fyra månaders verksamhet, hade omsättningen nått 156 570 kronor. För år 1919 redovisade föreningen ett nettoöverskott på 3 289 kronor. Medlemsantalet utgjorde vid årets slut 235, således hade bara hälften av de personer som tecknat sig gått in som medlemmar. Den första månadens omsättning uppgick till det aktningsvärda beloppet av 37 000 kronor. Den 12 november anställdes ytterligare ett biträde och en springpojke.
Första butiken
CJ Stalin, chef 1919-1934. Det var säkert ett stort ögonblick när butiksdörren på morgonen den 1 september 1919 slogs upp och den första kunden inträdde. Nog var det med spänning som föreståndaren C.J Stalin den dagen räknade in butikskassan. Personalen utgjordes av föreståndaren, ett kvinnligt biträde, en magasindräng och en springpojke. Det visade sig ganska snart att den nystartade konsumtionsföreningen hade en stor uppgift att fylla.
Filial i Notviken
Verksamheten hade inte hunnit sättas igång när en ansökan om filial i Notviken fanns att behandla på styrelsemötet den 18 augusti. Medlemmarna i Notviken och Mjölkudden erbjöd sig att ställa ett garantikapital av 2000 kronor till förfogande men styrelsen ansåg att det till att börja med var tillräckligt med den butik som fanns i staden.
Föreståndare C.J. Stalin
Redan den 16 april på styrelsemötet beslöts det att annonsera platsen som föreståndare ledig. När styrelsen den 27 maj samlades för att utse föreståndaren hade nio ansökningar inkommit. Bland dessa märktes en ansökan från dåvarande föreståndaren för Kramfors handelsförening C.J Stalin, vilken också antogs till föreståndare.
Anslutning till KF
På detta sammanträde beslöts även att föreningen omedelbart skulle ansluta sig till Kooperativa Förbundet och dess revisionssystem. Man ville också försäkra sig om att det tecknade garantikapitalet skulle inbetalas, därför beslutade mötet att styrelsen skulle få i uppdrag att ordna inkasseringen av minimikapitalet, vilket utgjorde 50 kronor per medlem, tillsammans 20 000 kronor. Då alla var eniga om att föreningens verksamhet skulle sättas igång fortast möjligt bestämdes på mötet att minimikapitalet skulle vara inbetalt före den 1 juli samma år. Så snart detta var klart var det bara att sätta igång verksamheten. Föga anade väl styrelsen att det skulle vara så svårt att inkassera de tecknade minimikapitalet, men detta fick inte fördröja starten. Det hade i alla fall inbetalats så mycket att det räckte till ett litet varulager och hyran för butikslokalen, vilken förhyrts i Algot Linds fastighet i hörnet av Stations- och Skomakaregatan. Butikslokalen var inte så förstklassig. Det var källaren som hade iordningsställts men man ansåg att den gott och väl kunde användas en tid framåt, det gällde ju att vara försiktig med medlemmarnas slantar.
Luleå konsumtionsförenings födelsedag
Den 6 april 1919 kan betecknas som Luleå konsumtionsförenings födelsedag. Då hölls nämligen det första protokollförda sammanträdet med en del intressanta personer. Tidigare misslyckanden med kooperativa föreningar i staden hade tydligen inte tagit bort intresset. Inte mindre än 400 personer hade antecknat sig som intresserade för medlemskap och det tecknade garantikapitalet uppgick till 40 000 kronor. Sedan beslut fattats om bildandet av en ny kooperativ förening utsågs bland de närvarande en styrelse i vilken följande personer invaldes: överlantmätare K.H Brändström, komminister H.T Berlin, direktör B.V Munkhammar, ombudsman K. J.C Andersson och ritare A Strömberg. Till revisorer valdes kassör Axel Nilsson och Carl Eriksson.
1918 - 1:a världskriget slut
Fred 18 november
1915
Karlsviks kooperativa förening bildas 1915. Föreningen klarade sig igenom krisen efter världskriget. Föreningar i Luleå var självständiga ända till år 1931 då de anslöt sig till Konsumtionsföreningen Luleå.
1914
1:a världskriget bryter ut 25 juli
1914 Luleå Kooperativa Handelsförening. Det fanns således två kooperativa föreningar i staden av vilka Luleå Kooperativa Handelsförening var störst med 5 butiker, tre i staden, en i Mjölkudden och en i Stensborg. Dessutom bedrev föreningen egen charkuterifabrik. Emellertid var det ingen av dessa föreningar som stod rycken under första världskriget.
1913
Kooperativa handelsföreningen Enig i Svartöstaden bildad 1913
1909
KF inför egna varumärken
KF tar strid mot livsmedelskarteller - "Margarinstriden"
Under 1900-talets första decennium var KFs partihandel under utveckling. KF levererade på kort kredit till konsumentföreningarna, men många hade svag ekonomi. Dessa måste ofta köpa från privata grossister som gav dem längre kredit. Föreningarnas kreditberoende gav den privata detaljhandeln, med Minuthandlarförbundet i spetsen, en möjlighet att motarbeta kooperationen. Rent praktiskt skedde detta genom att förbundet sökte förmå leverantörer att bojkotta och sluta lämna KF rabatter. Att det överhuvudtaget var möjligt berodde på att flera branscher inom livsmedelsindustrin var organiserade i karteller, som kunde kontrollera prissättningen.
Den mest kända bojkotten gällde margarin. KF fick bra rabatter hos margarintillverkare vid 1900-talets början. På olika sätt påverkade den privata handeln den kartell av margarintillverkare som fanns så att KFs rabatter drogs in från år 1909. KF svarade med att bojkotta två av de större margarintillverkarna. Samtidigt skaffade sig KF en egen margarinfabrik. Det omedelbara resultatet var att kartellen upplöstes 1911. På längre sikt innebar det att KF stärktes. Med stärkta finanser och ökat självförtroende kom KF från 1920-talet att satsa alltmer på egen tillverkning. Man fortsatte att utmana starka producentorganisationer inom t.ex. margarin-, kvarn- och gummiindustrin.
1908
År 1908 bildades Kooperativa föreningen Monark i Luleå. KF Sparkassa startas
1904
Redan när KF bildades fanns idén att föreningarna skulle göra gemensamma inköp för att få bättre priser. Under blygsamma former gör förbundet 1904 ett nytt försök, nu med agenturverksamhet. Affärsföreståndaren G.W. Dahl reser landet runt med en resväska fylld med varuprover. Han måste ur egen kassa förskottera de pengar som fordrades. På första årets agenturverksamhet uppstod ett överskott på 4 000 kr. Detta blev KF:s första egna kapital.
| År | 1844-1899 | 1900-1949 | 1950-1999 | 2000-nutid |
