Så startades Coops provkök
Coops provkök, eller Kooperativa förbundets provkök som det hette på den tiden, har funnits sedan 1943. Redan tidigt tog KF:s provkök täten för bättre arbetssätt och smartare redskap, som måttsats och stektermometer – självklarheter i det moderna köket.
Coops provkök håller till i ett stort kök med både professionell utrustning och maskiner för hemmabruk, ett rum för sensoriska tester och en foto- och filmstudio. Sara Begner, som är kock, näringsfysiolog och näringsterapeut har varit ansvarig sedan 2008. Utöver recepten som produceras till coop.se skapas här också recept till Vår kokbok liksom recept till tidningen Mer Smak.
Vår kokbok – en klassiker
Ett av provkökets flaggskepp, Vår kokbok, är en av Sveriges mest populära och självklara kokböcker – en pedagogisk handbok med grundläggande instruktioner och enkla recept för alla.
Under åren har Vår kokbok kommit ut i ett stora upplagor och i många versioner, alla präglade av sin tid, bland annat med fokus på vegorecept liksom på plånboksvänlig och lättlagad studentmat.
Matkunskap för hela Sverige – hur allt började
Sedan starten 1943 har provköket haft tre chefer inklusive Sara Begner – tre drivna och engagerade kvinnor som alla tre har varit banbrytande, drivit på utvecklingen och satt sin egen prägel.
Anna-Britt Agnsäter – folkbildning och jämställdhet
Under andra världskriget och ransoneringstider längtade konsumenter efter mat med högre kvalitet. 1943 startade KF, Kooperativa Förbundet, ett litet provkök vid Slussen i Stockholm för att prova recept och bedöma kvaliteten på råvaror. När lanthushållsläraren Anna-Britt Agnsäter blev provkökets chef 1946 utvidgade hon verksamheten till att även testa hushållsartiklar. Utvecklingen låg helt i linje med samhällsandan – att få ut fler kvinnor i arbetslivet och att göra hushållsarbetet enklare med hjälp av halvfabrikat och maskiner. På så sätt bidrog KF till jämställdheten i Sverige. Flera stora livsmedelsaktörer följde snart efter och startade sina egna provkök.
Baskunskaper för alla
Anna-Britt Agnsäter var innovativ och passionerad pionjär som ville göra det möjligt för alla att laga bra, näringsriktig och lättlagad mat, trots knappa livsmedelsresurser. Recepten skulle vara pedagogiska och lätta att ta till sig.
Dåtidens kokböcker byggde ofta på lyxiga livsmedel och festmat, långt ifrån vardagen för de flesta i efterkrigstidens Sverige. Agnsäter ville skapa något mer användbart för ”den vanliga fru Svensson”. Efter en studieresa i USA var hon fylld av nya intryck och insikter.
Måttsatser, äggklocka och stektermometer var några av nyheterna hon införde i den första utgåvan av Vår kokbok 1951. Här fanns recept med tydliga måttangivelser, tillagningstid och ugnstemperatur – självklarheter för oss men inte självklarheter på den tiden.
Pedagogiska kostråd med matpyramiden
Agnsäter la också stor vikt vid att lyfta vikten av matens näringsvärde. 1974 lanserade provköket matpyramiden, som kom att spridas även utanför Sveriges gränser, och som än idag används av Livsmedelsverket om än i uppdaterad form.
Christina Möller – stärkt matinstitution
1980 blev Christina Möller provkökets nya chef. Hon moderniserade och utvecklade verksamheten, inte minst när det gällde att testa och introducera nya köksmaskiner och redskap. Under denna period blev hushållsapparater populära i de svenska hemmen. Det var också en tid då ordning, struktur och noggranna tester stärkte provkökets roll.