Odla potatis

Potatis är vår viktigaste basföda. Praktiskt taget alla fritidsodlare sätter potatis i större eller mindre utsträckning. Här lär du dig att odla potatis!

På senare år har det kommit många nya sorter som alternativ till de gamla välkända. De nya sorterna har större motståndskraft mot sjukdomar än de gamla.

Köp sättpotatis

Det är svårt att lagra sättpotatis från det ena året till det andra. Därför måste de flesta köpa sin sättpotatis. Köp då kontrollerat frisk, statsplomberad sättpotatis. Frisk sätt potatis är nämligen den första förut sättningen för en lyckad odling.

Du kan inte säkert se att sättpotatisen är frisk, men den kontrollerade potatisen har provodlats i laboratorium innan den godkänts. Det är förbjudet att sälja annat än kontrollerad (certifierad) sättpotatis.

Om du använder egen sättpotatis, gör inte det för länge. Byt till ny, frisk potatis åtminstone vart tredje år. Man kan nämligen få virusangrepp på potatisen genom smitta som överförs av bladlöss.

Köp sättpotatis i god tid på våren så att du får den sort du vill ha.

Välj sort

Du ska givetvis odla sorter som du tycker om. De hittills mest odlade potatissorterna är de tidiga Minerva och Rocket. Gamla sorter som fortfarande är populära är Early Puritan, Maris Bard och King Edward. I Mälardalen odlas mycket Pentland Javelin och Maria. I Norrland odlar man gärna mandelpotatis.

På senare år har det kommit flera nya, motståndskraftiga sorter som passar bra till fritidsodling. Av följande nya sorter finns det sättpotatis att köpa: Swift, Princess, Amandine, Cherie, Pentland Javelin, Roda, Asterix och Fakse. Alla dessa sorter har större motståndskraft mot sjukdomar än vad gamla sorter har.

Samtliga är exempelvis motståndskraftiga mot potatisnematod. Är du nyfiken på flera olika sorter, kan du prova en mixlåda, med flera sorter i samma förpackning.

Förgro sättpotatis

Om du lägger potatisen att förgro i ljus och vid ungefär + 15° så växer knubbiga, gröna groddar fram. Förgrodd sättpotatis börjar växa direkt när du satt den i jorden. Du vinner fl era veckor i tid och kan börja skörda tidigare. Därför är det särskilt bra att förgro den tidiga potatisen.

För riktigt tidig skörd kan du förodla sättpotatisen i10 – 12 cm krukor inomhus och sedan odla den i bänk eller under plasttunnel. Värmen driver på så att det växer fort. Plasten eller fönstret skyddar vid enstaka frostnätter.

Lätt jord bäst

Liksom de flesta andra rotsaker trivs potatis bäst i lätt, sandhaltig eller mullhaltig jord. Det går visserligen att odla potatis på lerjord, men resultatet blir inte lika bra.

Jordens pH-värde bör ligga kring 6, helst inte högre, eftersom kalkrik jord ökar risken för angrepp av skorv.

Jorden bör vara allsidigt gödslad, gärna med välbrunnen stallgödsel, cirka 30 kg per 100 m². Gödsla inte för mycket. För mycket kväve i potatislandet ger vattniga knölar med sämre smak. Potatis som gödslats kraftigt med kväve går också sämre att lagra.

För att undvika sjukdomsangrepp är det viktigt att byta växtplats ofta. Helst ska det dröja 3 – 4 år efter en potatiskultur innan du odlar potatis igen på samma ställe.

Dags att sätta

Potatis sätts i rader med 50 – 70 cm radavstånd. Sätt potatisarna 5 – 8 cm under jordytan och med 20 cm avstånd i raden om knölarna är små, 25 – 30 cm om de är stora. Mycket stora potatisar kan delas, men då bör de få ligga och torka några dagar efter delningen innan de sätts. Varje del måste ha minst ett »öga« där grodden kan växa ut.

Tidig potatis odlas gärna lite tätare än sen potatis som brukar ge större skörd per planta.

Vänta tills jorden blivit varm innan du sätter potatis. Den börjar inte växa förrän temperaturen i jorden nått 7 – 8°. Om du sätter för tidigt och sättpotatisen blir liggande utan att växa, ökar risken för sjukdomsangrepp.

Var rädd om groddarna när du sätter förgrodd sättpotatis. Bryts de av är allt jobb med förgroning förgäves.

I en liten odling kan du sätta knölarna en och en med planteringsspade sedan du markerat raden med en lina. Sätter du mycket så gör fåror med kupplog eller årder.

Tre månader normalt

Det tar normalt tre månader från sättning till första skörd. Den tiden kan förkortas på olika sätt, t.ex. genom att du förgror sättpotatisen eller odlar under glas, plast eller fiberduk.

Efter sättningen håller du efter ogräset genom att luckra. Drar det ihop sig till nattfrost sedan blasten kommit upp måste du skydda den. Lägg över gamla tidningar, mattor, säckväv eller fiberduk, så att inte bladen fryser. För det mesta brukar det vara fråga om en eller högst ett par frostnätter på vår och försommar.

När blasten blivit 15–20 cm hög är det dags att kupa, dvs. att lägga upp en sträng jord på ömse sidor om raderna. Det kan göras med kupplog eller med en vanlig hacka. Kupningen är nödvändig eftersom potatisarna måste ha ett rejält jordtäcke. Kommer solljuset åt dem blir de gröna och får för hög halt av det giftiga ämnet solanin. Helt eller delvis gröna potatisar är oätliga och bör kastas.

Kupa mot torka och ogräs

Ibland måste man kupa på nytt, särskilt om jorden är lätt och sandig. Då händer det lätt att jorden rasar ned, särskilt efter kraftigt regn.

Om det blir långvarig torka under sommaren är det också bra att kupa en extra gång. Jorden luckras då och avdunstningen minskar. Kupningen håller också ogräset i schack.

Regnar det inte på länge kan det också bli nödvändigt att vattna för att skörden ska bli bra. Just när potatisen börjar blomma brukar en rejäl vattning göra mest nytta. (Alla sorter blommar inte).

Skörd

Du kan skörda tidig potatis utan att ta upp hela stånden. Maka försiktigt undan den uppkupade jorden och ta upp de största potatisarna. Lägg sen tillbaka jorden och låt de mindre knölarna fortsätta att växa. Men ta inte den tidiga potatisen alltför tidigt – den kan innehålla solanin som kan ge magbesvär.

Slå gärna av blasten på vinterpotatisen tidigt på hösten medan den fortfarande är grön. Risken för brunröteangrepp minskar då. Men låt potatisen stå kvar i jorden ytterligare någon månad så att den mognar av och får tjockare skal. Då klarar den vinterlagringens påfrestningar bättre. När du skördar, se då till att potatisarna som ska vinterlagras inte kommer i kontakt med blasten.

Sjukdomar

Kräfta, nematoder, bladmögel, brunröta och skorv är de vanligaste potatissjukdomarna.

Det du själv kan göra för att minska riskerna för sjukdomsangrepp är dels att använda frisk sättpotatis och dels att byta odlingsplats varje år. Var också försiktig med att byta redskap, t.ex. plogar och jordfräsar, med andra. De flesta potatissjukdomar sprids med jorden.

Om enstaka plantor smittas av bladmögel under sommaren så skär av blasten på just de plantorna. Blir det stora angrepp av bladmögel bör all blast slås av och avlägsnas från odlingen.

Lagring

Potatis ska alltid hanteras varsamt så att skalet inte skadas. Innan du vinterlagrar potatis ska alla skadade och sjukdomsangripna knölar sorteras bort.

Lagra potatisen i mörker och helst inte alltför torrt. En jordkällare är idealisk. Lagom temperatur är från + 5° till + 7°. Det får inte bli kallare än + 4°. Då inträffar en förändring i smaken – den blir sötaktig.

Ladda ner artikeln som pdf




Text: Lars-Erik Läck

I samarbete med

För att förbättra och anpassa ditt besök använder vi cookies. Fortsätter du härifrån innebär det att du accepterar att cookies används. Läs mer om cookies