Frågor och svar om Nya vardagsmaten

Bönor innehåller mycket protein och många andra viktiga näringsämnen som järn, folsyra och kalcium. Samtidigt som den är resurssnål att framställa jämfört med många andra proteinkällor. Dessutom är den billig och god!

Nej, men det är det mest proteinrika vegetariska livsmedlet. 100 gram kött motsvarar ca 250 gram kokta, konserverade eller bönor på tetrapak.

Alla bönor är rika på protein och innehåller mellan 8-11 g protein per 100 g kokta bönor (ca 1,25 dl).
Näringsämnen:

• Fiber mellan 5 och 12 g /100 g
• Folat mellan 4-130 mikrogram
• Järn 1,5- 2.7 mikrogram. Unikt med så högt järninnehåll bland vegetabilier.
• Kalcium 10-73 mg/100 g kokta bönor
• Selen 1 och 7 mikrogram/100 g kokta bönor

Tyvärr saknar baljväxter vitamin B12 och vitamin D som endast finns i livsmedel med animaliskt ursprung eller i berikade produkter. För de som äter en blandad kost kommer dessa näringsämnen från mejeriprodukter, kött, fisk.

För de allra flesta motionärer räcker en allsidig kost gott för att få i sig en tillräcklig dos protein och vill man då äta mer vegetariskt är bönan väldigt bra som proteinkälla. Är du en elitsatsande kraftidrottare blir det svårare att få i sig tillräckligt med protein från enbart bönor och de flesta på den här nivån tar också proteintillskott, vilket finns både animalisk eller vegetariskt om man föredrar det.

Det finns flera svenska initiativ från odlare av balj- och ärtväxter. Vi har till exempel Go Greens svenska bönor i vårt sortiment och svenska bönor i Coops bönbiffar. Genom att lyfta bönan vill vi öka efterfrågan på bönor, vilket kan skapa bättre förutsättningar både för svenska lantbrukare att börja odla bönor, som en del i sin verksamhet. Det stämmer att en stor del av bönorna importeras, men samtidigt växer också bönodlingarna i Sverige, vilket är positivt. Även med transporter inräknade så står sig bönor mycket bra jämfört med andra proteinkällor ur ett klimatperspektiv.

Det finns flera studier som visar detta. Bland annat har man i en studie listat 22 vanliga svenska matvarors totala utsläpp från jord till bord. Den visar att sojabönor har 0,92 kg CO2 equivalenter/kg medan svenskt nötkött orsakar 30 kg CO2-ekvivalenter/kg.

Här finns studien: http://ajcn.nutrition.org/content/89/5/1704S/T3.expansion.html

Med #nyavardagsmaten kan du enkelt hitta grönare middagsrecept:

1. Ju längre åt höger du drar reglaget desto grönare varianter av recepten får du.
   • Med reglaget till vänster visas recept med mycket grönt men även fisk, kött och fågel.
   • I mitten har recepten ännu större andel grönsaker.
   • Längst till höger är recepten helt vegetariska.
2. Slumpa till ett nytt recept på en dag med »Slumpa recept«
3. Spara ett recept genom att trycka på »Välj recept«.
4. När du är nöjd med din veckomatsedel:
   • Köp recepten i näthandeln. (Tryck på receptbilden för att få fram köpknappen.)
   • Skicka dina valda recept som ett e-postmeddelande.
   • Spara ingredienserna i en inköpslista.

När du drar i reglaget allra längst till höger sorteras vegetariska (lakto ovo,) och veganska recept fram. Det är flest lakto ovo vegetariska recept, men finns även en del veganska.

Ett lakto ovo vegetariskt recept kan innehålla mjölkprodukter och ägg, ett veganskt recept innehåller ingenting från djurriket.

Troligen bor du i ett postnummerområde där vi inte kan leverera hela butikssortimentet.

Kontrollera här om du kan köpa recept där du bor.

Många är idag nyfikna på att äta mindre kött men har svårt att hitta recept som funkar i vardagen. Det finns också en del fördomar om att äta grönare som vi vill sticka hål på. Vi vill inspirera och visa att det är enkelt och gott att variera vardagsmaten genom att byta protein i rätterna.

Nej. De populäraste vardagsrätterna är bra och god mat. Men många av de vanligaste rätterna har kött som bas och för dem som vill äta mindre kött vill vi visa på alternativ och att det kan vara enkelt att laga vardagsmat med andra typer av proteiner.

Tycker ni att vi borde äta mindre kött?
Det är upp till var och en vad man lägger på tallriken. Samtidigt vet vi att många är nyfikna på att äta mindre kött, men att de upplever att det är krångligt. Med den nya vardagsmaten vill vi inspirera till hur du enkelt kan variera populära rätter med andra typer av proteinkällor än kött.

Om man jämför nötköttsproduktion med vegetariskt protein som baljväxter, så går det åt betydligt mer koldioxid, land och vatten för att producera nötkött. Den storskaliga nötköttsproduktionen är alltså mer resurskrävande och vår bedömning är därför att vi kommer att behöva äta mindre kött i framtiden. Vi vill med den nya vardagsmaten visa att det är både enkelt och gott att byta till protein som tar mindre naturresurser i anspråk.

Är det farligt att äta kött?
Nej, tvärtom är det en viktig näringskälla framförallt av järn och är ett proteinrikt livsmedel. Men det gäller att hitta en balans i kosten. Om man äter i nivå med eller under Livsmedelsverkets rekommendationer minskar risken för tjock- och ändtarmscancer.

Varför vi säljer kött i butikerna
Vi vet att många vill eller funderar på att äta mindre kött, men att det samtidigt finns både fördomar och kunskap som hindrar. Vi vill inspirera dem. Sedan vill de allra flesta av våra kunder äta kött och det är en naturlig del av vårt sortiment.

Men om köttfrågan är viktig för er. Varför gör ni inget i era butiker?
Det gör vi, men vi tror på inspiration och inte på pekpinnar. Därför kommer vi att ha provsmakning av den nya vardagsmaten i ett urval av våra största butiker de kommande veckorna. I vår senaste receptbroschyr som finns i alla våra butiker visar vi hur man enkelt kan minska köttet i våra vanligaste vardagsrätter.

Klimatfakta

• 10 gånger mer land
  Att producera nötkött kräver 10 gånger mer land än det krävs för att producera lika mycket protein i växtform.

Källa: Climate gas emissions from food systems – use of LCA analyses. Refsgaard K et al. Norwegian Agricultural Economics Research Institute. 2011. 

• 35 gånger mer växthusgas
  Att producera nötkött släpper ut 35 gånger mer växthusgaser än att producera motsvarande mängd växtprotein.

Källa:Bryngelsson, D., Wirsenius, S., Hedenus, F., & Sonesson, U. (2016). How can the EU climate targets be met? A combined analysis of technological and demand-side changes in food and agriculture. Food Policy, 59, 152-164. Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793. Siffran även publicerad i WWF-köttguiden. Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU. Siffran även publicerad i WWF-köttguiden.

• 6 gånger mer vatten
  Att producera nötkött kräver 6 gånger mer vatten än det krävs för att producera lika mycket protein i växtform.

Källa: A Global Assessment of the Water Footprint of Farm Animal Products. Mekonnen, M. & Hoekstra, A. Ekosystems. 2011. (Källan hittades genom Waterfootprint.org).