Miljö

Klimatfrågan kommer att vara en av de viktigaste förändringskrafterna i de flesta branscher under det kommande årtiondet, inte minst dagligvaruhandeln. KFs ambition är att vara helt klimatneutral senast år 2020. Ännu viktigare är kanske vår ambition att också hjälpa våra medlemmar och kunder att handla miljö- och klimatsmart.

Coop genomförde redan i mitten av 1990-talet livscykelanalyser av miljöpåverkan från olika livsmedel där det kunde konstateras att dagligvaruhandelns logistik och försäljning stod för en mycket begränsad del av den totala miljöpåverkan, medan primärproduktionen i form av jordbruk, djurhållning och fiske, och dess insatsvaror stod för den största delen av miljöpåverkan. Senare forskning inom området har bekräftat detta. Som medlemsägt företag med uppdraget att underlätta en hållbar konsumtion för medlemmarna är KFs slutsats att miljöansvaret inte kan begränsas till de direkta effekterna av den egna verksamheten utan att miljöarbetet även måste driva på utvecklingen av ett mer miljövänligt sortiment och genom information och andra medel underlätta miljömässigt sunda val hos konsumenterna. I detta avsnitt redovisas framför allt koncernens direkta miljöpåverkan, medan arbetet med den indirekta miljöpåverkan redovisas under kunder respektive leverantörer.

KFs klimatpåverkan

KF anser att klimatfrågan är en strategisk nyckelfråga inte bara för koncernens hållbarhetsarbete, utan som en drivande förändringsfaktor inom samtliga branscher. Mot bakgrund av ökande kunskaper om klimatförändringarnas effekter valde KF under 2009 att vässa sitt klimatmål: Utsläppet av växthusgaser från verksamheten i förhållande till (inflationsjusterad) ekonomisk omsättning ska ha minskat med minst 10 procent 2010 och med minst 40 procent 2020 jämfört med 2008. Koncernen ska senast 2020 vara klimatneutral genom att klimatkompensera sina utsläpp av växthusgaser.

KF har tre huvudsakliga utsläppskällor av växthusgaser; elförbrukning i butiker, godstransporter samt läckage av köldmedia från kyl- och frysanläggningar. Klimatpåverkan från godstransporter och köldmedia har minskat under året, medan utsläppen från elförbrukning har varit relativt konstant. KFs strategi är att kombinera löpande energieffektiviseringar inom samtliga områden med större strukturella förändringar som kan driva på utvecklingen av klimatsmarta lösningar inom olika branscher.

KF och dess ägare har som ambition att i framtiden kunna redovisa konsumentkooperationens samlade klimatpåverkan. KF kan i ett första steg, förutom KF-koncernens redovisning, även redovisa de tre huvudsakliga utsläppskällorna från de åtta största konsumentföreningarna. De åtta största föreningarna står för cirka 90 procent av omsättningen inom samtliga detaljhandelsdrivande föreningar.

KF har under året påbörjat utvecklingen av en ny logistiklösning för Dagligvarugruppen, som bland annat innebär ett successivt övertagande av inhemska leverantörstransporter och att de längre transporterna förs över på järnväg. Denna förändring kommer innebära att koncernens sammanlagda volym av godstransporter ökar, men att den sammanvägda effekten av hela transportkedjan innebär minskade utsläpp av växthusgaser. Beräkningar visar att överföringen av leverantörstransporter till tåg under 2009, jämfört med oförändrade godstransporter med lastbil, minskade utsläppen av växthusgaser med cirka 6 500 ton koldioxidekvivalenter (CO₂-e), beräknat på helår. Även delar av Akademibokhandelns godstransporter samordnas i den nya lösningen. I årets redovisning ingår dock inte transporter in till terminal, utan endast transporter mellan terminal och butik i egna eller externt helchartrade lastbilar. Under 2010 kommer redovisningen att utvidgas till att gälla även intransporter inom Sverige till terminal för att fånga effekterna av det förändrade logistiksystemet.

Dagligvarugruppen står för över 97 procent av koncernens elförbrukning. Samtidigt som utvecklingen generellt går mot en högre andel kyld och fryst mat, finns det stor potential för energieffektiviseringar genom införandet av nya och smartare tekniska lösningar. Energibesparingar är alltid den klimatvänligaste lösningen och oftast även den ekonomiskt mest fördelaktiga. Som ett komplement till energieffektiviseringar kommer KF-koncernen under 2010 att övergå till inköp av så kallad grön el från förnyelsebara källor för samtliga butiker och terminaler där koncernen har kontroll över elavtalen.

I kyl- och frysanläggningar används ofta fluorkolväten (HFC-gaser) som köldmedia. HFC-gaser är kraftfulla växthusgaser och påverkar därför klimatet även i små mängder. KF arbetar för att minska läckaget i befintliga anläggningar samtidigt som koncernen har övergått till så kallade naturliga köldmedier vid inköp av nya anläggningar. Under 2009 minskade utsläppet av växthusgaser från köldmedia med 12 procent.

Att klimatkompensera innebär att minska utsläpp eller öka upptag av växthusgaser någon annanstans än inom sin egen organisation. Konsumentkooperationens bidrag till Vi-skogen utgör ingen formell klimatkompensation, men har ändå en indirekt positiv klimateffekt genom att skogsplantering i denna form både binder ansenliga mängder koldioxid och förhindrar jorderosion. Vi-skogen har utvecklat program för koldioxidsänkor som kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna och även ge småbrukarna ersättning för sina ekosystemtjänster. Vi-skogen är startklar med ett program i Kenya som är utvecklat i samverkan med Världsbanken och ett annat program i Tanzania enligt vilket företag, enskilda och organisationer kan kompensera för klimatbelastning samtidigt som man bidrar till minskad fattigdom. KF kommer under 2010 att analysera förutsättningarna för framtida klimatkompensation genom Vi-skogen.

I absoluta tal minskar koncernens utsläpp av växthusgaser med drygt 6 procent under 2009. I förhållande till inflationsjusterad omsättning minskar utsläppen med 9,5 procent.

Utsläpp av växthusgaser (i ton CO2-e)	Dagligvarugruppen		Övriga bolag		KF Totalt		Konsumentföreningar
	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009
Godstransporter¹	22 375	25 021	1 671	2 886	24 046	27 907	–
Tjänsteresor	1 486	1 913	826	799	2 312	2 712	–
Energiförbrukning fastighetsägare	181	186	3 540	3 402	3 720	3 589	–
Elförbrukning hyresgäst	36 504	35 500	408	545	36 912	36 045	18 393
Köldmedia	16 251	18 532	0	0	16 251	18 532	6 947
Total volym	76 797	81 153	6 444	7 632	83 241	88 785	25 341
Relativt inflationsjusterad omsättning (co2-e kg/mkr)	2 326	2 565	1 834	2 104	2 279	2 517	1 643

¹Konsumentföreningarnas transporter genom Clab inkluderas i Dagligvarugruppens siffror

Energi

KF-koncernen har ett effektviseringsmål om att elförbrukningen per kvadratmeter säljyta ska minska med 10 procent till 2010 och med 30 procent till 2020, jämfört med 2008.

KF väljer att redovisa energiförbrukning enligt den så kallade påverkansprincipen vilket betyder att vi redovisar den energiförbrukning som koncernen själv kan påverka genom egna åtgärder. Det innebär att koncernens bolag som hyresgäster redovisar elförbrukningen och som fastighetsägare redovisar uppvärmning, kyla och sådan elförbrukning som inte hänförs till hyresgäster. Elförbrukningen i dagligvarubutiker dominerar koncernens energiförbrukning. Den totala elförbrukningen inom Dagligvarugruppen ökade med 2,6 procent. Ökningen beror delvis på ett förbättrat dataunderlag, delvis på en ökning av antalet butiker och förändringar i sortimentet med en högre andel kyld mat. På jämförbara enheter har elförbrukningen istället minskat med 0,6 procent.

Dagligvarugruppen har under året arbetat aktivt med att minska olönsamma säljytor i framförallt de större butikskoncepten Coop Forum och Bygg. Minskade säljytor har inneburit att elförbrukningen per säljyta ökade inom dessa koncept. Den genomsnittliga elförbrukningen per kvadratmeter säljyta inom samtliga Coops butikskoncept har dock minskat med drygt 2 procent.

KF Fastigheter har en strategisk roll i koncernens arbete med energieffektivisering. De har i uppdrag att arbeta med utveckling och förnyelse av butiksfastigheter åt Coop, samtidigt som de har ett eget bestånd på drygt 500 000 kvm uthyrningsbar butiksyta, företrädesvis för detaljhandel. I sitt eget fastighetsbestånd har KF Fastigheter ökat energiförbrukningen med 3,6 procent. En förklaring är att 2009 var ett kallare år än 2008. Om man normalårskorrigerar 2009 års förbrukning blir det i stället en minskning med i storleksordningen 5 procent jämfört med 2008 års förbrukning.

KF Fastigheter bildade i december 2009 tillsammans med SPP Livförsäkring AB ett fastighetsbolag som ska erbjuda klimatneutrala handelsfastigheter, Handelsbodarna i Sverige Fastighets AB. Målet är att bli Sveriges mest miljövänliga fastighetsbolag för handelsfastigheter och att inom tre år förvalta klimatneutrala fastigheter till ett värde av totalt 2 miljarder kronor.

KF Fastigheter har redan idag medverkat i utvecklingen av några av branschens mest energieffektiva butiker. Coop Extra vid Medborgarplatsen i Stockholm är ett exempel på utvecklingen av en energieffektiv och hållbar butik. I detta projekt har kraften koncentrerats på att få en så energieffektiv drift som möjligt av butikskylan som normalt står för cirka 50 procent av butikens totala energiförbrukning. Genom att använda dörrar och lock på samtliga kyl- och frysdiskar och behovsstyra karm- och sargvärme på diskarna, har elförbrukningen minskat med cirka 50 procent för kylanläggningen, samtidigt som uppvärmningsbehovet i butiken reducerats i motsvarande grad. Kylanläggningen är utrustad med naturliga köldmedier för att minimera den direkta påverkan på växthuseffekten. Dessutom används spillvärmen från kylanläggningen i den anslutande bostadsrättsföreningen för uppvärmning av bostäder och tappvarmvatten.

Energieffektiviseringar handlar inte enbart om teknisk utveckling. Väsentliga besparingar kan göras genom bättre kunskap och ändrat beteende, till exempel genom hur man packar i kyl- och frysdiskar för att undvika att bryta kylbarriärer. Coop och KF Fastigheter har utvecklat ett särskilt internetbaserat utbildningsmaterial till butikerna om hur man genom att utveckla arbetsrutinerna i butik kan minska elförbrukningen. Inom några av KF-koncernens kontorsbyggnader genomfördes under 2008/2009 en informationskampanj för att minska elförbrukningen, kallad Energijakten. Genom att arbeta med information om hur man kan spara el genom att till exempel släcka lampor och stänga av datorer när de inte används, och genom att följa upp elförbrukningen per månad, kunde elförbrukningen minskas med 14 procent.

Elförbrukning (Mwh)	Dagligvarugruppen		Övriga bolag		KF Totalt		Konsumentföreningar
	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009
Butiker	341 911	327 668	6 524	5 969	348 435	333 638	224 653
Kontor	1 408	1 210	1 137	1 098	2 544	2 308
Lager	27 464	32 065	854	1 021	28 318	33 086
Övrigt			698	700	698	700
Totalt	370 783	360 943	9 212	8 788	379 994	369 732	224 653

Elförbrukning Coop butiker (kwh/m2 säljyta)	2009	2008	2007
Coop Supermarket	817	797	844
Coop Forum	369	307	338
Totalt	502	513	557

Energiförbrukning egenägda fastigheter	Total förbrukning (Mwh)		Relativt totalytan (kwh/m2)
	2009	2008	2009	2008
Uppvärmning	22 696	21 781	51	49
Fastighetsel	14 505	14 108	33	32
Totalt	37 202	35 888	84	81

Transporter

KF har ett effektiviseringsmål om att den totala dieselkonsumtionen för godstransporter inom Dagligvarugruppen ska minska med 10 procent till 2010 och med 30 procent till 2020, jämfört med 2008.

Koncernens uppföljning av transporter omfattar såväl godstransporter som tjänsteresor. Därtill arbetar koncernen även aktivt med att minska utsläpp från transporterna vid byggnation av handelsplatser och kundernas hemtransport av varor. Dagligvarugruppen står för mer än 90 procent av godstransporterna.

Transportfrågorna är komplicerade då de i hög grad är kopplade till befintlig infrastruktur och samhällsbyggande, och där försäljningsledets transporter är en länk i en större kedja. Den nya logistiklösning som Coop påbörjade 2009 är därför intressant, inte bara för att den minskar verksamhetens klimatpåverkan, utan för att det är en strukturförändrande lösning som kan förväntas driva på förändringen av transportsystemen mot en mer hållbar utveckling. Centralt för lösningen är att smidigt kunna kombinera tågtransporter för de stora transportflödena med lastbilstransporter för de mer specifika flödena ut till butik. Lösningen innebär också att Coop successivt tar över transporter från leverantörer, ökar fyllnadsgraden och därigenom kan minska antalet transporter. Cirka 30 procent av transporterna in till terminal har under 2009 lyfts över till järnväg vilket resulterat i att 350 lastbilstrailer per vecka försvinner från vägarna i ett första skede.

Men även i framtiden kommer en stor del av transporterna att ske med lastbilar. Insatser görs därför för att minska utsläppen från befintliga lastbilar. Coops egna chaufförer har utbildats i att köra mer bränslesnålt och de får också del i den besparing detta innebär. Successivt används också allt fler moderna och miljövänligare motorer. Användningen av motorer med lägst utsläpp, Euro-klass 5, ökade med 10 procentenheter i Coops egen lastbilspark under 2009. Sammantaget minskade dieselkonsumtionen från godstransporterna inom Dagligvarugruppen med 7 procent under året.

Transporter står ofta för en stor del av utsläppen även vid byggnationer. KF Fastigheters ombyggnad av Hangar 3 vid Bromma Center är ett bra exempel på hur man genom att integrera transportfrågan i planeringen kan minska transporter och utsläpp avsevärt. Genom bland annat byggmetoder som medför färre transporter, samordning av antalet anlöp till bygget, krossning av schaktmassor på plats och krav på miljöbränsle sparades cirka 500 ton CO₂-utsläpp, vilket motsvarar 8-10 procent av projektets totala mängd transporter. Samtidigt minskade kostnaderna med cirka 2 miljoner kronor.

Hemleveranser av varor från Mataffären.se sker primärt med biogasbilar, där leveranser till samma område samordnas. Detta medför betydligt mindre miljöpåverkan än att åka bil fram och tillbaka till butiken. För att klara av kundtillströmningen har fyra nya biogasbilar köpts in under 2009.

Uppföljningen av tjänsteresor inkluderar resor med tjänstebil, hyrbil eller egen bil i tjänst samt flyg och tågresor bokade via avtalspartner. KF har riktlinjer för val av tjänstebil och under 2009 ökade andelen miljöbilar i KFs bilpark från 51 till 59 procent. Utsläppen från tjänsteresor har minskat med 15 procent under 2009, delvis som en konsekvens av färre anställda. I bolag med kontor på flera platser sker en övergång till mer distansmöten genom till exempel videokonferenser.

Dieselförbrukning godstransporter Coop (liter)
	2009	2008
Egna lastbilar	3 672 421	3 822 238
Externa lastbilar	5 623 127	6 148 297
Totalt	9 295 548	9 970 535

Coop. Använd lastbilsflotta enligt Euroklass ¹ (%)
	Egna		Externa		Totalt
	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Euro 2	26,4	35,9	24,3	20,8	25,1	26,6
Euro 3	37,6	45,0	42,0	38,6	40,2	41,0
Euro 4	22,6	16,0	24,4	33,7	23,7	26,8
Euro 5	13,5	3,2	9,2	7,0	10,9	5,5

¹Euroklassificering är ett system för miljöklassning av fordon i EU utifrån krav på avgasutsläppen. Högre klass innebär högre krav på låga utsläppsnivåer.

Tjänstebilar	Dagligvarugruppen		Övriga bolag		Totalt
	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Antal tjänstebilar	79	116	122	129	201	245
Andel miljöbilar	47%	47%	67%	56%	59%	51%

Tjänsteresor, co2-e (ton)	Dagligvarugruppen		Övriga bolag		Totalt
	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Bil
km	4 820 112	5 003 499	2 565 682	2 274 904	7 385 794	7 278 403
co2-e (ton)	950	1 001	513	455	1 464	1 456
Tåg
km	801 874	930 010	787 442	763 902	1 589 316	1 693 912
co2-e (ton)	0	0	2	3	2	3
Flyg
km	3 065 598	5 221 395	2 029 566	2 226 260	5 095 164	7 447 655
co2-e (ton)	536	912	310	341	846	1 253
Totalt
km	8 687 584	11 154 904	5 382 690	5 265 066	14 070 274	16 419 970
co2-e (ton)	1 486	1 913	826	799	2 312	2 712

Avfall och återvinning

Avfall och återvinning handlar om både minskade mängder avfall, ökad återvinning och resurseffektivare förpackningar men också om insatser för att underlätta för kunder att minska avfall och öka återvinningen. De flesta verksamheter inom koncernen har små mängder avfall. Möjligheten till sortering och återvinning styrs ofta av fastighetsägarens system för avfallshantering. KF har därför valt att fokusera målen inom detta område på Dagligvarugruppen, där både mängden avfall och förutsättningarna att påverka återvinningen är stora såväl vid terminaler som i butik. Målet är att mängden återvunnet avfall inom respektive fraktion ska öka med 10 procent 2010 jämfört med 2008, mätt i ton. Fysisk förstörelse, mätt som andel av försäljningen, ska ha minskat med minst 10 procent 2010 jämfört med 2008.

I butikerna källsorteras avfall i fraktionerna wellpapp, mjukplast, trä, brännbart och organiskt. Uppföljning sker i dagsläget genom att schablonisera avfallsmängderna utifrån ett representativt urval av butiker. Då det inte genomförts några nya urval under 2009 är det svårt att följa upp det uppsatta målet i butiksledet med relevant statistik. Uppföljningen på terminaler omfattar all avfallshantering. Mängden materialåtervunnet avfall från terminaler har minskat med 10 procent under 2009, med minskningar inom samtliga fraktioner utom metall. En viktig förklaring till detta är att användningen av retursystem med plastbackar som återanvänds har ökat kraftigt under 2009.Under 2010 kommer en översyn att genomföras av avfalls- och återvinningsfrågor inom Dagligvarugruppen.

Mat som slängs i onödan har fått stor uppmärksamhet under året. Livsmedelskedjan är lång och samtliga aktörer i kedjan måste se över sitt matsvinn och göra något åt det. Den slängda maten har producerats, förädlats och transporterats helt i onödan. Coop Forum Boländerna i Uppsala och Coop Konsum Midsommarkransen i Stockholm deltar i ett forskningsprojekt tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet. De ska utreda vad matsvinnet beror på och vad man kan göra i hela ledet från leverantör till kundens kylskåp för att mindre mat ska kastas. Den mat som svenska hushåll slänger varje år motsvarar ett utsläpp på 1,9 miljoner ton CO₂, lika mycket som 700 000 bilar släpper ut. En undersökning som Konsumentföreningen Stockholm har gjort under året visar att 57 procent av den mat som slängs i hushållen hade gått att äta, om den hade hanterats och förvarats på rätt sätt. Föreningen har därför tagit fram konsumentguiden ”Släng inte maten”, med olika tips för att minska matavfallet.

I butiksledet innebär svinn, eller fysisk förstörelse, också en stor ekonomisk kostnad. Inom Dagligvarugruppen har den fysiska förstörelsen varit oförändrad 2009 jämfört med året tidigare. Arbetet kommer därför intensifieras för att nå målet 2010.

KF-koncernen bedriver även verksamhet för att ta tillvara på matavfall. Läckeby Water Group och divisionen Purac bygger bio-gasanläggningar och det ökande intresset för gasdrivna bilar gör att allt fler företag och kommuner efterfrågar Puracs teknik. Vid årsskiftet 2009/2010 fick Purac en order på 31,5 miljoner kronor från Svensk Biogas i Linköping om att bygga Sveriges största anläggning för rening av biogas.

Avfall (ton)	Terminaler		Butik¹		Totalt
	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Materialåtervunnet avfall	10 567	11 746	23 540	23 044	34 108	34 790
Avfall använt för uppvärmning	635	878	5 552	5 435	6 187	6 313
Avfall för biologisk behandling	271	193	5 552	5 435	5 823	5 628
Farligt avfall	12	77	*	*	12	77
Deponerat avfall	17	70	*	*	17	70
Totalt	11 503	12 964	34 644	33 914	46 147	46 878
varav återvunnet²	11 474	12 817	–	–	–	–

*Uppgifter saknas.
¹Schabloniserade uppgifter utifrån data i ett representativt urval av butiker.
²Återvunnet avfall avser de tre översta kategorierna. Uppgiften är inte relevant för Butik och Totalt, då uppgifter om farligt avfall från butik saknas.

Materialåtervunnet avfall (ton)	Terminaler		Butik¹		Totalt
	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Trä	133	167	2 221	2 165	2 354	2 332
Papper	58	91	*	*	58	91
Wellpapp	9 514	10 571	17 766	17 424	27 281	27 995
Plast	771	830	3 553	3 455	4 324	4 285
Metall	90	88	*	*	90	88
Totalt	10 566	11 747	23 540	23 044	34 106	34 791

*Uppgifter saknas.
¹ Schabloniserade uppgifter utifrån data i ett representativt urval av butiker.