Affärspartners

Relationer med affärspartners handlar både om att ställa krav på ansvarsfullt agerande och att samtidigt skapa långsiktiga samarbeten som främjar en hållbar utveckling. Både gentemot leverantörer, partners i MedMera-programmet och inom finansförvaltningen ska koncernens bolag säkerställa att samarbetet bidrar till att skapa både ekonomisk nytta och hållbar utveckling.

Området omfattar relationer till och krav på affärspartners i vid mening. En väsentlig och stor grupp är leverantörer till koncernens verksamhet. En annan viktig grupp är affärspartners som Green Cargo, SPP och Posten samt alla partners som ingår i Coop Medmera-programmet. Förvaltningen av finansiella tillgångar och investeringar ställer också krav på våra affärspartners.

Målet är att samtliga företag inom koncernen ska ställa höga krav på miljöansvar och socialt ansvar vid val av leverantörer, samarbetspartners och vid finansförvaltning, samt följa upp kravens efterlevnad.

Riktlinjer för leverantörsavtal

I KFs policy för hållbar utveckling anges att all verksamhet ska följa principerna i FN-initiativet Global Compact och OECD:s principer för multinationella företag. Det inkluderar att tillse att leverantörer efterlever internationella konventioner såsom FN:s konvention om mänskliga rättigheter och ILO:s konventioner om grundläggande rättigheter för arbetare.

Samtliga helägda bolag har fått redogöra för sina riktlinjer för leverantörsavtal. Dokumenterade riktlinjer och uppförandekoder finns i de flesta bolag, även om de av naturliga skäl varierar i omfattning och innehåll. PAN Vision avser att skapa riktlinjer under 2010.

Hur efterlevnaden av dessa riktlinjer kontrolleras varierar. För Cikab, som ansvarar för inköp till Dagligvarugruppen och föreningarnas butiker och stormarknader, finns en särskild uppförandekod som redovisar de ställningstaganden kring samhälle, miljö och hälsa som leverantörerna ska följa. Cikab tar tillsammans med Coop Trading även fram varu- och produktkrav för alla egna varumärken, som bland annat reglerar specifika krav kring miljö, hälsa och socialt ansvar.

Vid förhandlingar och sortimentsarbete ställer Cikab krav på att leverantörer och partners följer och lever upp till bolagets policys och riktlinjer. Cikab följer upp efterlevnaden hos enskilda leverantörer genom uppföljning av rapporterade incidenter och larm samt besök vid behov.

Coop Trading har under 2009 påbörjat utvecklingen av ett verktyg för att inkludera och bedöma klimatpåverkan från olika dagligvaruprodukter. Utgångspunkten är enkäter till leverantörerna. Verktyget kan sedan användas för att ställa mer specificerade krav på leverantörer kring minskad klimatpåverkan av enskilda produkter.

Större leverantörsbeslut kring miljö och socialt ansvar

Inom några områden har ett aktivt policy- eller utvecklingsarbete lett till en fördjupad dialog om leverantörskrav eller beslut om att avbryta samarbetet. Policyrbetet med strategi för ett levande hav ledde till en omprövning av Coops sortiment och till en aktiv dialog med flera av leverantörerna kring hur de kan arbeta för att leva upp till de nya kraven.

Inom ramen för arbetet med Mat från regionen sker en särskild granskning och dialog inför avtalsskrivandet. Organisationen för Mat från regionen genomförde cirka 600 leverantörsbesök under 2009, med kontroll av bland annat anläggning, egenkontrollprogram, kollektivavtal och ekonomi. Samarbetet med cirka 50 leverantörer avslutades under året med hänvisning till bland annat brister vid kontroller.

Förutom dialogen inom Mat från regionen har leverantörsgranskningar lett till avbrutna samarbeten i fyra fall under 2009. Ett fall gäller avsaknad av kollektivavtal, ett fall tandkräm som innehöll parabener och två fall halstabletter som innehöll azofärgämnen.

Efter rapporter om missbruk av energi-drycker bland framförallt yngre, beslutade Coop att inte ta in de nya koncentrerade energidryckerna, så kallade shots, som lanserats av flera leverantörer. Coop införde även en åldersgräns på 18 år för köp av energidrycker i samtliga butiker.

Intercoop granskar specialvaror

Intercoop är en inköpsverksamhet för specialvaror, lokaliserad i Fjärran Östern, som ägs av konsumentkooperationen i de nordiska länderna samt Italien och Spanien. Intercoop är sedan 2007 medlem i BSCI (Business Social Compliance Initiative), som är en fristående tredjepartsorganisation som samordnar kontroller av verksamheter

Fjärran Östern. Under 2008 påbörjades en successiv övergång från Intercoops egna kontroller till kontroller utifrån BSCIs regelverk. Att anlita externa internationella revisorer ger Intercoop större kraft i kravet på leverantörerna. Det är också ett sätt att förenkla för leverantörerna som genom att bli godkända av BSCI får tillgång till en stor kundbas.

Under 2009 genomförde Intercoop ett nytt Social Compliance program för dialog och kontroll av leverantörer. Programmet har inneburit ett kraftigt ökat antal revisioner och ambitionen är att samtliga produktionsanläggningar ska ha besökts inom ett år. Under 2009 hade Intercoop avtal med 1 350 fabriker i Sydostasien, varav drygt 1 150 återfinns i Kina. Av dessa granskades 513 under året av Intercoop i förhållande till Intercoops uppförandekod och 174 har reviderats utifrån BSCIs regelverk. Granskningsprocessen går till så att en initial granskning sker, där leverantörerna klassificeras utifrån identifierade brister i fyra olika kategorier:

• ”A” (Alert) innebär brister med noll-tolerans, till exempel barnarbete, tvångsarbete eller låsta brandutgångar.
• “MI” (Major Improvement) innebär brister inom till exempel arbetstider, löner.
• “CI” (Continuous Improvement) innebär mindre brister i till exempel dokumentation.
• “S” (Satisfactory) innebär att inga brister identifierats.

En uppföljande granskning sker för samtliga fabriker med “A” eller “MI” inom tre till sex månader, och fabriken måste tills dess ha åtgärdat samtliga områden med ”A” och minst 60 procent av ”MI”. Alla kvarvarande ”MI”-områden måste ha åtgärdats vid en andra uppföljande granskning som sker senast tre månader senare. Sammanlagt 18 fabriker, eller 33 procent av de granskade fabrikerna, blev avförda som ej godkända efter den första uppföljande granskningen 2009. För dessa avbröts samarbetet. De vanligaste bristerna som identifierats handlar om ledningssystem och avsaknaden av vissa formella dokument , för lång arbetstid och lönefrågor kring övertid och semester.

Inom BSCIs granskning används ett annat system för klassificering, med ”Godkänd”, ”Förbättringar krävs” och ”Icke-godkänd”. Även här sker uppföljande granskningar i olika steg. Inom BSCIs granskning fick 44 procent av fabrikerna ”Icke-godkänd” under 2009 och därmed krav på uppföljande granskning.

Affärspartners i MedMera-programmet

Inom Coop MedMera premieprogram sker ett nära samarbete med flera externa affärspartners. Genom deltagandet i premieprogrammet associeras dessa företag med medlemskapet och har därmed potential att påverka konsumentkooperationens varumärken. Det är därför viktigt att verksamheten i dessa företag speglar koncernens övergripande värderingar och syn på miljöansvar och socialt ansvar. Bedömningar av företagets hållbarhetsprofil spelar en viktig roll i urvalsprocessen av potentiella partners som vill medverka i Coop MedMera-programmet. Etiska krav specificeras i samarbetsavtalen med varje enskild partner. Efterlevnaden av kraven tas upp på de produktrådsmöten som Coop MedMera kontinuerligt har med varje partner.

Under 2009 tillkom Swebus Express AB och Hertz AB i premieprogrammet. Dessa partners valdes ut utifrån att de bedömdes ha den starkaste miljö- och hållbarhetsprofilen inom respektive bransch. En del i avtalet är till exempel att Hertz enbart får hyra ut miljöbilar till våra medlemmar. Coop MedMera har också deltagit i en dialog med Hertz om hur deras miljöprofil kan utvecklas ytterligare.

Etiska riktlinjer för finansförvaltning

Att KFs hållbarhetspolicy gäller all verksamhet inom koncernen innebär att även social och miljömässig hänsyn ska tas vid utvärdering av vilka finansiella placeringar som ska göras. Det övergripande målet att generera en hög riskjusterad avkastning i de finansiella placeringarna ska således åstadkommas med den förutsättningen att miljöansvar och socialt ansvar inte åsidosätts. Det innebär att ett antal generella etiska riktlinjer ska prägla förvaltningen av KFs finansiella tillgångar:

• KF ska alltid beakta etiska överväganden vid direkta investeringar i noterade aktier och i obligationer
• KF ska inte investera i bolag som bryter mot internationella konventioner, såsom FNs konvention om mänskliga rättigheter
• KF ska vid upphandling av diskretionära förvaltningsmandat eftersträva placeringsregler som följer KFs krav vad gäller social och miljömässig hänsyn

Det förvärv av aktier i Kronans Droghandel som gjordes under året ligger väl i linje med KFs hållbarhetsprofil och fokus på medlemsnytta.

Intercoops revision 2009
	Klassificering av fabriker vid första granskningen
Land	A	MI	CI	S	Totalt
Norra Kina	18	189	5	0	212
Södra Kina	23	181	3	0	207
Indonesien	0	11	3	0	14
Vietnam	1	30	1	0	32
Taiwan	1	24	1	0	26
Thailand	0	7	0	0	7
Pakistan	0	4	0	0	4
Indien	0	7	2	1	10
Sri Lanka	0	1	0	0	1
Totalt antal fabriker	43	454	15	1	513
%	8,4	88,5	2,9	0,2	100

BSCIs revision 2009
	BSCI – klassificering av granskade fabriker
Land	Godkänd	Förbättringar krävs	Icke-godkänd	Totalt
Norra Kina	37	10	29	76
Södra Kina	31	12	35	78
Indonesien	0	2	1	3
Bangladesh	0	0	1	1
Indien	1	1	2	4
Pakistan	1	1	0	2
Taiwan	0	0	2	2
Korea	0	0	1	1
Vietnam	0	1	6	7
Totalt antal fabriker	70	27	77	174
%	40	16	44	100