Anlägga ny gräsmatta

Innan du anlägger en gräsmatta bör du fråga dig vad den ska användas till. Det ställer nämligen lite olika krav på fröblandningar och sorter om gräsmattan ska vara

• extra slittålig
• extra härdig
• vacker paradgräsmatta
• blomsteräng

Genom förädlingsarbete finns numera många grässorter som är speciellt lämpade för grönytor, jämfört med äldre sorter som framförallt var kraftigväxande vallsorter men som användes i gräsfröblandningar. De nya sorterna har fl er skott, långsammare tillväxt, bättre härdighet och sjukdomsresistens samt är mera slittåliga.

Gräsarter och sorter

Rödsvingel och ängsgröe är de vanligaste gräsarterna i grönytegräs. Andra vanliga arter är rödven och engelskt rajgräs. Det är olika sorter av dessa som ingår i de olika fröblandningarna.

RÖDSVINGEL, Festuca rubra, tål kyla, torka och hård klippning. Det finns sorter både med och utan utlöpare. Båda typerna bör ingå i en bra blandning. Bra sorter av rödsvingel är till exempel Corail, Pernille, Napoli, Juliska, Carina och Legende.

ÄNGSGRÖE, Poa pratensis, är den slitstarkaste av dessa gräsarter. Den sprider sig med utlöpare och läker därför snabbt skador i gräsmattan. Ängsgröe är relativt näringskrävande och tål inte alltför hård klippning. Evora, Conni och Panduro är några av de bättre sorterna.

RÖDVEN, Agrostis tenuis, är ett typiskt lyxmattegräs som ger en tät mjuk matta som tål kort klippning men ej slitage.

ENGELSKT RAJGRÄS, Lolium perenne, är snabbväxande och slitstarkt. Det ger en något grov matta. Det klarar sig bra i södra och mellersta Sverige.

HÅRDSVINGEL, Festuca stricta, har god torkresistens och är särskilt värdefull på sandig, genomsläpplig jord samt på gräsytor som inte gödslas.

Gräsfröblandningar

När man blandar flera gräsarter i en gräsmatta kompletterar dessa varandra genom att

• ha olika växtsätt
• växa olika snabbt
• grönska olika snabbt på våren
• trivas under lite olika förhållanden

Det lönar sig nästan alltid att köpa en bra fröblandning även om den är dyrare per kilo. I slutänden blir ändå kvadratmeterkostnaden lägre på grund av den bättre kvalitén på fröet. Dessutom har de speciella grönytesorterna mindre frön och innehåller alltså fler frön per kilo. Därmed kan frömängderna minska betydligt.

Exempel på bra blandningar:

VILLA (Nelsons)

ELEGANS (Nelsons)

PARK (Skånefrö)

SAMMET • NORR (Svalöf Weibull)

Samtliga utgörs av sorter vilkas odlingsvärde testats i svenskt klimat. De är lämpliga i hela landet. En särskild varning bör utfärdas för billiga gräsfröblandningar med sorter som underkändes som grönytegräs i Sverige redan på 70-talet. Sådana får numera importeras och kan därför tyvärr återigen förekomma på marknaden.

Förbered och förbättra jorden

Mullrik sandjord är den bästa jorden för gräs, speciellt om dens ka vara slittålig. Men de flesta odlingsjordar går bra bara de är väldränerade, luckra och inte hårt packade.

Är jorden dålig, allför torr och sandig eller för lerig och vattensjuk måste den förbättras. På en vattensjuk jord måste dräneringen förbättras. En lerjord förbättras också genom tillsats av sand och torvmull. En torr sandjord bör tillföras torvmull, kompost eller liknande för att hålla kvar fukt och näring.

Jorddjupet bör vara minst 10 cm.

Grundgödsla behöver man nästan alltid göra om man inte tillfört stora mängder näringsrik kompost vid jordförbättringen. Man tillför då antingen väl komposterad stallgödsel eller NPK-gödselmedel. Tillför man stallgödsel ökar man samtidigt jordens mullhalt. Per 100 m² är cirka 100 kg stallgödsel lagom. För NPK-gödselmedel – följ rekommendationer på påsarna.

Kalka jorden om pH-värdet är under 6,0.

All jordförbättring, kalk och gödsel bör brukas ner minst 10 cm.

Sådden

Såbädden görs färdig genom att jordytan krattas till så att alla ojämnheter försvinner. Se till att det blir en svag lutning på ytan lämpligen från huset och ut, så att regnvatten och snösmältning kan rinna av.

Jorden bör packas något, antingen för fot eller med gallervält, för den ska hålla att gå på utan att man sjunker ner.

Bästa såtiden är tidigt på våren eller i augusti / september. Oftast är hösten att föredra eftersom jordtemperaturen då är tillräckligt hög och väderleken fuktigare än på våren.

Sommaren före en höstsådd kan man med fördel sätta potatis. Genom kupning luckras jorden och en hel del ogräs försvinner.

Om jorden är torr när man tänker så är det bättre att vattna någon dag före än efter sådd. Vattnar man direkt efter är det risk att fröna flyter omkring och samlas i klumpar. Håller torkan i sig måste man naturligtvis vattna. Ge en ordentlig rotblöta, cirka 20–25 mm. Vattna med spridare som ger fina droppar så inte jordytan slammar igen.

När gräset är 10–12 cm högt ska det klippas för första gången. Klipp ner till cirka 4 cm höjd.

Gräsmatta på rulle

Vill du rulla ut färdig gräsmatta är det minst lika viktigt med förarbetet som vid sådd. Ojämnheterna märks snart i form av uttorkade eller döda partier.

Genomvattna jorden ett par dagar före utläggning.

Kratta till ytan omedelbart före varje våd så att ytan hålls fuktig.

Våderna läggs i förband så att inte två skarvar kommer intill varandra. Lägg först skarvarna något omlott och pressa sedan ner dem för att få dem riktigt täta. Vattna efterutläggning. Redan efter två veckor är mattan användbar.

Skötsel och underhåll

När gräsmattan väl är etablerad gäller det att också sköta den rätt.

GÖDSLA flera gånger under säsongen om du vill ha en grön, frodig och tät gräsmatta. Vill man gynna ängsblommor som man sått in eller som finns naturligt bör man vara sparsam med gödslingen, speciellt av kväve. Gödsla inte för sent på hösten, då övervintrar gräset sämre.

TOPPDRESSA gräsmattan genom att lägga på sand blandad torv. Detta lager med ny jord gynnar skottillväxten och ökar mullhalten. Dressa 1–2 gånger per säsong med 2–3 liter jord per m².

DJUPRÄFSA OCH LUFTA med stålräfsa (ev. vertikalskärare) för att få bort filten som bildas i botten av gräsmattan och hindrar syretillgången till rötterna. Det är också lättare att hålla mossan borta om man luftar.

BEKÄMPA OGRÄS genom att hålla mattan i god tillväxt så att ogräsen konkurreras ut. De ogräs som ändå kommer plockas bort så tidigt som möjligt innan de får chans att breda ut sig och fröa av sig. Olika gräs bekämpas också genom att variera gräslängden. Maskros, gåsört med flera missgynnas av kort klippning. Man kan till exempel låta det växa långt på för sommaren när maskrosen blommar och fröar och sen ha det kort på sensommaren.

KLIPP gräsmattan beroende på vilka sorter som ingår och vilken gräsmatta du vill ha. En frodig tät gräsmatta bör klippas ungefär var 4:e dag. Klipp aldrig längre än 3–4 cm. Växla gärna klipphöjden för att gynna de olika gräsarterna och även olika blommor. Färre klippningar gynnar många önskvärda ängsblommor som prästkrage, blåklocka med fl era. Har man blomsterstånd man vill ska föröka sig så låt dessa stå kvar när du klipper så att de hinner fröa av sig. Vill du ha en riktig äng ska den inte klippas mer än två gånger per säsong, efterförsommarblomningen och på hösten. Använd gräsklippet i kompost eller som marktäckning i köksväxtlandet.

VATTNA under torrperioderna. Vattna helst på kvällen när det är lugnt och solen inte ligger på. Vattna hellre rejält några få gånger än att småskvätta ofta, det ger djupare rotsystem.

Under stora träd, till exempel gamla fruktträd, kan det vara svårt att få gräs att växa bra. Ett tips är att plantera tidiga vårlökar som vintergäck, vårlök och scilla som ger en blommande och grön matta på våren. När sedan träden skuggar med sina grönska gör det inte så mycket om det inte är frodigt och grönt under träden.

MOSSA i gräsmattan är ett vanligt problem. Bästa sättet att undvika mossa är att ge gräset så bra tillväxtmiljö som möjligt, alltså genom väl dränerad jord, gödsling, kalkning och luftning. Att kalka mot mossa brukar vara det vanligaste rådet, men ofta uteblir effekten när mossan väl etablerat sig. Speciellt i fuktiga skuggiga lägen trivs mossan utmärkt trots flitig kalkning. Där är det viktigare att dränera och lufta.