Det finns speciellt utformade ergonomiska redskap som är skonsamma för rygg och ben.
Praktiska redskap gör jobbet lättare – det gäller i trädgården som överallt annars. Det är viktigt att välja redskap av god kvalitet. Det finns speciellt utformade ergonomiska redskap som är skonsamma för rygg och ben.
Redskap du alltid behöver
En SPADE behövs alltid.
Välj inte en tung spade. Många köper alltför tunga spadar bara för att det ska vara »rejält«. Men om spaden är för tung blir grävningen onödigt arbetsam.
Är jorden lätt och sandig, välj då en spade med rak egg. I tung jord passar en spetsig spade bäst.
Lättmetallspadar är utmärkta och mycket lätta att arbeta med. Framför allt blir bladet aldrig rostigt utan håller sig slätt och blankt.
Bryt aldrig sten med spaden. Till stenbrytning finns bättre redskap, till exempel spett.
GRÄVGREPEN är ett mångsidigt redskap. Du använder den till att gräva och luckra jorden, vända kompost, ta upp potatis m.m. Välj alltid en grep med smidda pinnar även om den är dyrare. Billiga grepar av pressad, grov plåt håller inte alls lika bra som en smidd grep.
En KRATTA behöver du när jorden ska jämnas till före sådd och plantering. Här är det också bäst att välja ett redskap av smidesjärn.
RÄFSA behöver du till att räfsa upp löv och annat skräp. Välj helst en räfsa med platta pinnar. I den fastnar inte löven så lätt.
Ett redskap med rak egg och långt skaft behöver du alltid, främst för att ta bort ogräs. En BETHACKA drar du mot dig, ett SKYFFELJÄRN skjuter du ifrån dig. Vilket du väljer är en smaksak, men hackan passar kanske bäst i landet mellan raderna medan skyffeln är bäst när man ska ta bort ogräs i gångar.
KLOHACKA eller KULTIVATOR kallas det redskap som har böjda pinnar, vanligen tre. Klohackan är perfekt när du ska luckra jorden. Den kan ha långt eller kort skaft. En ny typ av kultivator har roterande hackor som skjuts för hand.
PLANTERINGSSPADE används vid plantering men är också bra att ha när du rensar ogräs. Modellen på bilden har krökt skaft, vilket gör att du inte så lätt skadar fingrarna på bladet när du tar i.
En KNIV behövs alltid vid trädgårdsarbete. En trädgårdskniv med infällbart blad skyddar eggen bäst.
SEKATÖR, allroundredskapet för beskärning, behövs om du har buskar och träd i trädgården. Här är det särskilt viktigt att välja bra kvalitet. Billiga sekatörer har ofta dåligt stål, vilket gör att de fort blir slöa. En sekatör av dålig kvalitet brukar också bli glapp i skäret, vilket gör det tungt att klippa. Dessutom kan snittet i växten bli dåligt och »fult«.
En VATTENKANNA med stril tillhör också basredskapen, liksom en KORG för ogräs, löv, blast m.m. En korg är också bra att ha när du skördar.
För tyngre transporter är en SKOTTKÄRRA bäst. Välj en med brett hjul, då rullar kärran lättare på mjuk mark.
Har du stora fruktträd kan en GRENSÅG med ställbart blad vara bra att ha när träden ska gallras.
MASKROSJÄRN och GRÄSKANTSAX kan du också skaffa om du tycker att du har behov av dem. En HÄCKSAX behöver du givetvis om du har en häck som ska formklippas.
En detalj när det gäller småredskap: se till att skaftet har en bjärt färg, till exempel röd eller orange. Då syns redskapet bra om man råkar tappa det i jorden.
Värme och skydd
I vårt kalla klimat med korta somrar är det bra att på olika sätt kunna förlänga odlingssäsongen. En enkel drivbänk, hopspikad av fyra bräder och täckt med fönsterglas eller plast, gör det möjligt att så flera veckor tidigare än på friland.
I drivbänk blir både jorden och luften fuktigare och varmare än normalt, vilket gör att det växer snabbare.
Gamla innanfönster duger bra till bänkfönster. Du kan också skruva ihop en enkel träram som kläs med genomskinlig plast.
Plasttunnel och odlingsväv
Vill du ha salladen färdig extra tidigt kan du täcka raden med plasttunnel. Plasten är monterad på bågar, vilkas ändar sticks ner i jorden på ömse sidor om raden.
Plasten kan också användas som frostskydd när nyss uppkomna plantor måste skyddas för en sen nattfrost på våren.
Odlingsväv eller fiberduk är mycket användbara som odlingshjälpmedel. Väven används på samma sätt som plast, det vill säga för att täcka plantor och ge extra värme. Till skillnad från vanlig odlingsplast är väven inte tät, vilket betyder att man inte behöver ta bort den och lufta plantorna under solvarma dagar.
Väven släpper också igenom vatten. Odlingsväven är så lätt att den hålls uppe av plantorna, det behövs alltså inga bågar. Väven läggs över de rader som ska täckas och så fäster man den genom att täcka kanterna med jord.
Odlingsväven skyddar också mot insekter. Växter som kål, morötter med flera, som ofta utsätts för insektsangrepp på sommaren, kan odlas under väv och på så sätt få bra och miljövänligt skydd mot skadegörarna.
Uppbindning
Vissa köksväxter måste bindas upp. Tomatplantor, högvuxna ärter och bönor är exempel på växter som inte kan växa och ge full skörd utan stöd.
Tomatplantor binds vid kraftiga käppar som du sticker ned intill varje planta. Har du många plantor kan du sätta en kraftig stör i varje ända av raden, spänna en kraftig tråd på 1,5 m höjd mellan dem och sedan binda upp tomatplantorna mot tråden.
Höga bönor kan slingra sig upp i störar. Högvuxna ärter bör ha nät eller trådar att klättra i. Hönsnät eller fårstängsel passar bra som stöd till ärtplantor.
De allra enklaste stöden gör du själv av stadiga risruskor som sätts tätt tillsammans som en häck för slingerväxter att klättra i.
Det finns också praktiska odlingsstöd av lättmetallrör för höga köksväxter. Man sticker ner dem i jorden intill plantorna och spänner sedan trådar mellan rören. Där kan växterna klättra upp eller också binds de vid trådarna.
Det allra senaste är stålspiraler som växtstöd. Både vackert och praktiskt.
Bevattning
Det är svårt att köpa bevattningsutrustning. Det finns till exempel mängder av mer eller mindre komplicerade vattenspridare. En enkel vattenspridare med få rörliga delar fungerar bäst i längden.
Allra enklast är en liten spridarburk som bara kostar några tior. En sådan räcker gott om man bara har ett litet land att vattna. Bästa vattenhushållningen ger de spridare som sprider vattnet i fyrkanter. Med en sådan spridare kan man vattna större stycken i etapper utan att dubbelvattna en del bitar varje gång spridaren flyttas.
Armerad plastslang är mest hållbar. Den kostar lite mer än vanlig enkel plastslang, men är mycket starkare och är därför värd det högre priset.
Snabbkopplingar av plast är numera så pass utprovade att de håller bra. De flesta fabrikat är anpassade till Gardenasystemet. Kopplingarna är både snabba och bekväma att använda eftersom man inte behöver slangklämmor för att fästa kopplingar vid slangen. Det finns också rikligt med tillbehör – som till exempel grenkopplingar.
För att minska vattenåtgången kan särskilda droppslangar användas. De läggs vid plantorna så att vattnet endast hamnar där det verkligen behövs. För växter i växthus som behöver riklig och jämn vattning kan mer avancerad bevattnings automatik installeras.