Välj rätt dessertost
Som namnet antyder har dessertostar traditionellt ätits efter maten. Men man kan använda dem till mycket mer än den klassiska ostbrickan.
Blå- och grönmögelost
Blåmögelostar (ibland kallade grönmögelostar) finns i en mängd olika varianter och variationerna i smak och konsistens är stora. Möglet finns i och på ytan av osten. Många blåmögelostar passar bra till matlagning, men salta försiktigt eftersom ostarna ofta är rika på salt i sig själva. Exempel på goda blå- och grönmögelostar är Cambozola, Gorgonzola, Rouqefort, Stilton och ädelost.
Vitmögelost
Vitmögelostar är ganska milda i smaken och har krämig konsistens. Möglet sitter framförallt på utsidan, som en täckande vit kant. Brie och Camembert är olika namn på samma milda och krämiga ost. De båda ostarna ska vara mjuka helt igenom vid servering.
Kittost
Kittostar är ostar vars utsida har tvättats efter ystningen. Dessa ostar har ofta en gulröd färg och rik arom och smak. Exempel är Chaumes, Vacheroll, Tallegio, Marquis, Pont l’Evêque och Port Salut.
Chèvre
Chèvre är ett samlingsnamn för olika getostar. I skivor används de främst till matlagning, till exempel till gratinering. Det finns många olika typer av chèvre som passar bra på ostbrickan.
Förvaring och servering
Ost ska förvaras i kylskåp och vara väl förpackad. Du kan använda plastpåse, plast- eller aluminiumfolie, huvudsaken är att emballaget sluter tätt. För all ost gäller att smak och arom kommer fram bäst om osten är rumstempererad, så ta gärna ut osten ur kylen någon halvtimma eller timma i förväg, krämiga ostar kan behöva stå framme längre.