Frågor och svar

Här hittar du frågor som publicerats i tidningen Mersmak. 

Arv

Fråga: Jag är en spansk man som bor i Sverige och har svenskt medborgarskap och två barn med en svensk kvinna. Jag har också två barn i Spanien. Vem ärver mig när jag dör?

Svar: Eftersom du är svensk medborgare, delas ditt arv enligt svensk lag – alla barn har lika stor rätt (¼ var). Men eftersom du är gift med de svenska barnens mor, ärver hon deras andelar när du avlider. De får sitt arv när hon går bort. Du kan skriva ett testamente, om du vill skydda din fru ytterligare. Barnen har alltid rätt att kräva sin laglott.

Fråga: Min pappa har nyligen avlidit och till följd av det har jag hamnat i tvist med min halvsyster. Hon är dödsbodelägare och har rätt till halva arvet redan nu, medan jag är efterarvinge och ska vänta tills min mor har avlidit. Eftersom min halvsyster har rätt till sitt arv kommer mamma att behöva flytta. Min mor och far har gemensamt skrivit ett testamente där det står att mamma ärver allt efter min pappa. Måste min halvsyster godkänna testamentet som också innebär att hon skulle få ut sitt arv först när båda har gått bort?

Svar: Som särkullbarn, som din syster är i dödsboet efter er pappa, har hon rätt att ut­kräva sitt arv. Om det finns ett testamente med det innehåll som beskrivs kan hon välja mellan att godkänna det, eller kräva att få ut sin laglott, vilket innebär att hon får halva arvet. Beroende på hur testamentet är skrivet, kan hon få ut reste­rande del den dag din mamma avlider.

Mitt råd är att du träffar en sakkunnig som kan ge er råd om vilka olika möjligheter som finns att lösa problemet. Det finns en möjlighet för din halvsyster att avstå från arvet fram till och med den dag din mamma säljer huset.

Fråga: Vi är två syskon som inte alls kommer överens med vår bror.
Det hela började med att han fick ta över pappas lantställe och slapp betala för detta. Nu är pappa dålig och vi har förstått det som att det inte finns några stora medel efter honom. Lantstället var värt mest. Hur gör vi nu när far går bort? Ska alla barnen få lika mycket?

Svar: Om en bröstarvinge, som det kallas när du är barn till den avlidne, får en gåva, är huvudregeln att gåvan ska avräknas som förskott på arv. Det är först när er far har avlidit som ni kan börja hävda er rätt i sammanhanget. Tanken med lagen är att det ska vara någorlunda rättvist mellan syskon, men det kan så klart bli vissa skillnader. Jag tycker att ni ska ta sakkunnig hjälp i bouppteckningsärendet.

Fråga: Min pappas bror har just avlidit. Han var gift, men barnlös. Ärver jag min faster (hans fru) då hon går bort, om min far inte lever? Min far är i dag 90 år och min faster lika gammal. Jag har inga syskon. Ärver jag min faster?

Svar: Ja, du går in i din fars ställe (förutsatt att han är avliden) och ärver din farbror när hans fru avlider. Om inget testamente finns som säger något annat kommer den kvarlåtenskap som då finns att delas mellan de båda makarnas legala arvingar. Frun ärver med så kallad fri förfoganderätt, vilket betyder att hon får använda medlen nästan till vad hon vill under livet, men hon får inte skriva något testamente som gäller den först avlidnes del av medlen.

Fråga: Vi är ett gift par i 65-årsåldern. När vi dör vill vi att våra gifta döttrar ska ärva oss utan att deras män kommer åt förmögenheten. Hur gör vi barnens egendom säker? Hur går vi tillväga?

Svar: Mitt råd är att ni skriver ett testamente där arv efter er är barnens så kallade enskilda egendom och att egendomen vid deras död ska gå till era barnbarn istället för deras äkta män (om makan skulle avlida före maken). Då är ni säkrade för både äktenskapsskillnad och dödsfall. Under äktenskapet är det dock ”Familjen AB” som nyttjar medlen såsom de önskar, men om det blir en skilsmässa är medlen som härrör från er alltså skyddade.

Fråga: Min syster och jag har tillsammans ett sommarställe i Roslagens skärgård som vi ärvt av vår mor. Nu ska min syster skilja sig. Hennes man hotar med att det kan bli försäljning av stugan. Vilken rätt har han att kräva det?

Svar: I bodelningen som makarna gör efter en skilsmässa, ska all egendom som är så kallade giftorättsgods läggas ihop och delas på hälften. Det gör att om varken din syster eller maken har några andra större tillgångar, är det stugans värde makarna delar på, han kan inte göra anspråk på själva stugan. Din syster kan lösa ut honom med kontanter.

För att få hålla egendom utanför en bodelning skall den vara enskild egendom. Det kan makarna bestämma om i ett äktenskapsförord. Om er mamma hade skrivit ett testamente där det står att stugan ska vara er enskilda egendom är det också gilltigt. Då har maken ingen rätt till delning av stugans värde. Det är en god idé att upprätta ett sådant testamente, det är ett enkelt sätt att skydda sina barn för kommande eventualiteter.
 

Dödsbon

Fråga: Jag hjälper till i ett dödsbo efter en avlägsen släkting. Det är många delägare och därför rätt så komplicerat. Min fundering gäller om jag får kasta/skänka bort till exempel kläder och husgeråd, eller om alla måste vara överens om det?

Svar: Det är en många gånger en otacksam uppgift att hjälpa till när en släkting har avlidit, eftersom det händer att man i efterhand anklagas för att ha kastat eller skänkt bort mycket dyrbara saker. Därför är det viktigt att man har fullmakter från samtliga dödsbodelägare, för alla åtgärder som skall företas. Om man inte kan få fullmakter från alla, finns möjligheten att vända sig till tingsrätten för att få en så kallad boutredningsman utsedd. Denne sköter då allt vad gäller avvecklingen av dödsboet.

Gåvor

Fråga: Vår son har flyttat ihop med sin tjej och vi undrar hur det blir med gåvor han fått av oss. Han har ett större belopp på banken som vi gav till honom för att köpa lägenhet. I dag bor de i hyresrätt så pengarna har inte kommit till användning ännu. Kan hon kräva hälften av dessa medel om det skulle bli separation?

Svar: Enligt sambolagen har man rätt till en hälftendelning av bohag och bostad om man skaffat den för gemensamt användande, det vill säga vanligen efter det att man blev tillsammans.

Så länge det är pengar på banken kan en sambo inte göra anspråk på dessa, men om han skulle lägga in dem i ett framtida köp av en bostadsrätt eller hus, då ställs saken i ett annat ljus. Vill han då hålla sina medel utanför en bodelning, rekommenderar jag ett samboavtal som reglerar vad som ska gälla istället för sambolagens regler. Bilar, båtar och sommarstugor är egendom som inte delas automatiskt vid separation mellan sambor.

Sambo

Fråga: Jag och min sambo har ett hus. Nu ska vi separera. Jag hade en vinst sedan en tidigare försäljning som jag investerade i det nya huset. I kontraktet står det att jag äger 70% och han 30%.
Hans juridiska ombud påstår att jag och min sambo ska dela lika.
Är det rätt?

Svar: Enligt sambolagen har båda rätt till hälften, oavsett vad som står i kontraktet. Enda sättet att komma runt detta är att skriva ett samboavtal, där ni avtalar bort reglerna om bodelning i sambolagen. Om ni inte har något samboavtal, går sambolagens regler före vad som står i kontraktet. Din före detta sambo har ett år på sig efter separationen att kräva denna rätt.

Fråga: Jag och min sambo ska separera. Vi bor i villa som vi köpte tillsammans. Vi köpte den för pengar som han fick när han sålde sin lägenhet. Vi har också tagit lån. Min sambo står för 80 procent av lagfarten. Hur blir det vid delningen av husets värde efter försäljningen? Vem har rätt till villan?

Svar: Vid separation har sambor rätt till bodelning av bostad och bohag. Enligt sambolagen har du ändå rätt till hälften av bohaget, även om pengarna var hans. Om ni har upprättat ett samboavtal där ni avtalat bort rätten till bodelning är dock huset hans.

Fråga: Vi är ett par som är sambo och som väntar vårt tredje barn nu i sommar. Vi undrar vad som händer om någon av oss skulle gå bort, får den som blir ensam bo kvar i huset? Räcker det med att skriva ett testamente?

Svar: När man blir sambo ärver man inte varandra, utan vid dödsfall är det barnen som ärver var och en av er. Hade ni varit gifta, skulle barnen fått vänta på sin arvsrätt tills dess att ni båda gått ur tiden.

Som sambor har ni möjlighet att skriva ett testamente, där ni förordnar att kvarlåtenskapen ska ärvas av den av er som överlever den andre, men i och med att ni har barn räcker det inte, eftersom barnen har rätt till sin så kallade laglott.

Laglotten utgörs av hälften av arvet. I ert fall har era tre barn rätt till en tredjedel vardera av laglotten. Möjligheten för er att bo kvar i bostaden beror alltså på hur stor del av kvarlåtenskapen som utgörs av bostadens värde. Om bostadens värde ryms i hälften, går det bra, om inte så kan det bli aktuellt att skifta ut en del av bostaden till barnen.

Fråga: Vi är två nyblivna föräldrar som lever som sambo. Är det bättre att vara gifta än att vara sambo – vad är skillnaden?

Svar: Det är en stor skillnad på att vara gift och sambo i juridisk mening. Som sambos ärver ni inte varandra och kan heller inte med ett testamente åstadkomma samma skydd för varandra som om ni vore gifta. Oavsett hur testamentet skrivs kan barnets så kallade laglott inte förhandlas bort.

Om en person i ett samboförhållande avlider är barnet dödsbodelägare tillsammans med den överlevande sambon. Detta medför att föräldern inte kan företräda sitt barn på grund av jäv. En god man som kräver ut barnets laglott måste tillsättas.

 

Skilsmässa

Fråga: Jag och min fru ska skiljas efter närmare 30 år som gifta. Om vi är överens om allt, måste vi då blanda in domstolen? Räcker det med muntliga överenskommelser?

Svar: Domstolen måste kontaktas vid äktenskapsskillnad eftersom det är domstolen som dömer och därmed upphäver äktenskapet. Ni kan göra gemensam ansökan om äktenskapsskillnad. Domstolen meddelar dom så snart som möjligt, med undantag för om ni har barn under 16 år. Då krävs att äktenskapsskillnaden föregås av betänketid, innan domen går igenom.

Om ni äger en fastighet som den ena parten vill ta över, måste det bestämmas skriftligt. Det görs enklast i en bodelningshandling. En sådan reglerar vem som får vad. Det är bra som bevis. Låt en sakkunnig hjälpa er med bodelningen. Då vet ni att äktenskapsskillnaden har gått rätt till. Om det finns punkter där ni är oense bör ni ha varsitt ombud.

Fråga: Vi undrar hur vi ska ställa oss till underhåll för barn. Nu när det varit sommar har umgänget mellan barnen och deras pappa varit större än varannan helg, som det annars är. Ska underhållet räknas om på något vis?

Svar: Det vanliga är att man skriver ett så kallat nettoavtal, som betyder att man tar hänsyn till hur mycket umgänge föräldrarna har med barnen.

Under sommaren kan det bli fråga om att den förälder som vanligtvis betalar underhåll, ska göra avdrag, om denne har haft barnen mer än vad överenskommelsen säger. För varje dag får ni göra avdrag med 1/40 av underhållsbeloppet. Det nya beloppet beror på hur många dagar barnen har tillbringat med den andra föräldern.