Ett kännetecken för ekologiskt jordbruk är växelbruk. Grödorna varieras för att förhindra att ogräs, sjukdomar och skadedjur får fäste. För att bevara markens bördighet ingår vall och ärtväxter i växelbruket; eftersom de binder näringsämnet kväve. Användning av stallgödsel är en annan viktig del i det ekologiska jordbruket och sluter kretsloppet.

För att bekämpa ogräs och skadedjur så kan biologisk bekämpning användas, det innebär att naturliga fiender tillförs som kan vara insekter eller växter. De ekologiska bönderna kombinerar många bondegenerationers kunskap med moderna brukningsmetoder. De som ställt om till ekologisk produktion upplever arbetsmetoderna både som naturliga och självklara. Ekologiskt jordbruk drivs utifrån särskilda regler och minst en gång per år kontrolleras det att dessa följs.

Kemiska bekämpningsmedel är naturfrämmande kemikalier som används i ogräsbekämpning och för att bli av med skadedjur.

Coop vill minska användningen av detta utifrån miljö- och hälsohänsyn.

Konst/handelsgödsel är en onaturlig ersättare till kogödsel och gröngödning (växter som odlas och plöjs ned i jorden för att naturligt bygga på mullhalter fixering av kväve). Produktionen av konstgödsel är mycket energikrävande och bidrar till växthuseffekten Coop vill stödja en produktion som är långsiktigt hållbar och användning av konstgödsel är inte en sådan lösning.

Det går att ta fram härdiga grödor på konstlad väg genom att korsa växtgener med varandra, även djurgener. Gener kan flyttas mellan arter, plockas bort eller vändas bakochfram. Men resultaten är delvis oförutsägbara eftersom det inte går att kontrollera var i mottagarorganismens genuppsättning de nya generna hamnar eller hur många kopior som fastnar. Det finns väldigt liten forskning om detta område och därför är även de långsiktiga konsekvenserna oklara. Genmodifiering är alltså en avancerad men samtidigt slumpmässig teknik. 

Coop har en restriktiv hållning till att experimentera med växtförädling på konstlad väg där konsekvenserna kan medföra större bekämpningsmedelsanvändning.

Det finns de som med bestämdhet anser att ekologisk mat är hälsosammare än konventionell. Och så finns det de som med bestämdhet påstår att så inte alls är fallet. Många konsumenter förknippar ekologiska produkter med hälsa. Det visade inte minst den undersökning som KF Konsument genomförde våren 2006 där hälften av de tillfrågade svarade att de förknippade ekologiska produkter med hälsa. 

Men vad man menar med hälsa kan skilja sig åt – det kan vara bättre hälsa för jordbrukarna som inom ekologisk odling slipper hantera bekämpningsmedel, det kan vara bättre hälsa för dig själv eller ett ökat välmående för att du gör något bra för miljön. 

Vad är skillnaden?

Det är en stor skillnad mellan ekologiska och konventionella varor när det gäller kemiska bekämpningsmedel. Då Livsmedelsverket 2005 gjorde ett stickprov på ekologiska livsmedel så hittades inga rester av kemiska bekämpningsmedel. Av samtliga prov av konventionella livsmedel så hittades bekämpningsmedelsrester i 62 procent av proverna. I en studie som Konsumentverket lät göra år 2006 uppgav två tredjedelar av deltagarna att de anser att kemiska bekämpningsmedel inte bör användas i livsmedelsproduktionen. 

En kanadensisk studie av barn som ätit konventionellt producerad mat och av barn som ätit ekologiskt odlad mat visade att de barn som ätit konventionellt odlad mat hade mycket högre rester av bekämpningsmedel i urinen. Det saknas dock vetenskapliga bevis för att det generellt är så att ekologisk mat är hälsosammare, men varför riskera onödig exponering när det inte är önskvärt? 

Det har gjorts en hel del undersökningar vad gäller skillnader i näringsinnehållet i konventionella och ekologiska livsmedel. Ett genomgående konstaterande är att ekologiska frukter och grönsaker ofta har en lägre vattenhalt och därmed innehåller mer näringsämnen per tugga. Ekologiskt uppfödda djur får i större utsträckning gå ute och beta och får då en bättre fettsammansättning med mer fleromättade omega-3-fettsyror. Ekologiska livsmedel får inte innehålla härdat fett (och därmed inte kemiskt framställda transfetter) och det förekommer få tillsatser.

Genom att inte använda kemikalier i odlingen, så minimeras risken att få i sig detta när man äter, och att risken att odlaren och hans familj exponeras för gifter är mindre. Coop anser likt många konsumenter att det finns ett klart samband mellan ekologisk mat och hälsa.

Det finns skillnader mellan konventionella produkter och ekologiska produkter. Ett exempel är innehållet i en majonnäs. Den konventionella majonnäsen innehåller tillsatser som konserveringsmedel, stabiliseringsmedel och färgämnen. Det förekommer i mindre utsträckning eller inte alls i den ekologiska majonnäsen. 

Av de hundratals tillsatser som är godkända i EU så tillåter KRAV mindre än tio procent – för den aktuella listan läs på www.krav.se Exempel på detta är att KRAV inte tillåter färgämnen och sötningsmedel. KRAV tillåter endast tre konserveringsmedel och sex av sjuttio konsistensförbättrande medel. Tillåtna tillsatser är mikroorganismer som inte är genetiskt modifierade och ostlöpe, mjölksyrakulturer, mögelkulturer och naturliga aromämnen.

Då de ekologiska alternativen inte får produceras med hjälp av artificiellt framtagna tillsatser och färgämnen så kan dessa betraktas som mera naturliga. Coop vill stödja den linjen att kunder ska kunna köpa mera naturliga produkter som inte innehåller onödiga tillsatser.

Den ekologiska grisen har möjlighet att gå ute året om. På sommaren betar den fritt och får vattensvalka i exempelvis ett gyttjebad och kan böka med sitt tryne. Hon får ekologiskt foder och har fri tillgång till hö eller annat grovfoder. Kultingarna får vara kvar hos mamman i minst sju veckor. 

Den ekologiska grisen är totalt sett friskare med färre luftvägssjukdomar, bölder och beteendestörningar. Coop vill öka möjligheten för grisar att leva så som grisar alltid gjort. I konventionell produktion/uppfödning ges inte denna möjlighet.

Hönor är i grunden en fritt levande djungelvarelse, fria hönor har möjlighet att fritt söka nyttigheter och mat som de sprättar fram med hjälp av sina klor. Den ekologiska hönan har möjlighet att gå ute och slipper sitta i bur. 

När hönan på vintern går fritt inomhus har hon gott om utrymme. Hon får ekologiskt foder som bara består av naturliga råvaror. Hon sover på en pinne, hon lägger sina ägg i ett rede och sandbadar när hon vill. Coop vill gynna detta beteende och erbjuda ägg från hönor som kan utföra nedärvda basala sprättbeteende.

Den ekologiska kossan får röra sig fritt ute på ängarna under en stor del av året. Hon får bara ekologiskt foder och ska ha fri tillgång till hö eller annat grovfoder. Hon sover i en välströad liggplats utan spaltgolv. Hon får vara för sig själv när hon ska kalva och kalven får alltid dia och vara med sin mamma den första tiden. Kalven får på så sätt i sig råmjölken med alla dess för immunförsvaret viktiga ämnen. Konventionellt uppfödda kalvar får kalvmjölk producerat av mjölkpulver. Coop vill gynna en etisk riktig produktion som inte enbart prioriterar volym.

Ett väl fungerande jordbruk enligt ekologiska principer har både olika djur och grödor i en balans där fodret är självproducerat på gården. Fodret är ekologiskt odlat, vilket betyder att det odlas utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och kommer huvudsakligen från den egna gården. Alla djur ska dessutom ha fri tillgång till grovfoder. Alla idisslare föds i huvudsak upp på grovfoder (bete, hö, ensilage) och andelen kraftfoder är begränsad.

Coop anser att detta koncept är långsiktigt hållbart då produktionen sker utan stöd av gifter och energikrävande handelsgödsel.

All den mat vi äter inverkar på miljön på något sätt. Vid konventionell odling används ofta bekämpningsmedel som minskar antalet växt- och djurarter och stör balansen i naturen. Användning av konstgödsel kan medföra övergödning av hav, sjöar och vattendrag.

De ekologiska gårdarna har en bredare och rikare biologisk mångfald av växter, insekter och djur. Coop anser att en ökad ekologisk försäljning/konsumtion hjälper till att öka mångfalden.

En stor del av jordbrukets miljöproblem är förbrukningen av fossil energi som ökar nettotillskottet av koldioxid i atmosfären. Användningen av fossila bränslen till arbetsmaskiner, livsmedelstransporter och i framställningsprocessen bidrar till en ökad klimatpåverkan, försurning och övergödning. Enligt FAO (FN:s jordbruksorganisation) står livsmedelssektorn för 30 procent av utsläppen av växthusgaser. Ett riktigt stort problem är att vi överkonsumerar de knappa naturresurser vi har i dag. 

Vi som lever i den industrialiserade delen av världen motsvarar en femtedel av människorna på jorden men vi förbrukar så mycket som fyra femtedelar av jordens naturresurser. Om alla människor i världen skulle använda lika mycket resurser per person som vi i Sverige så skulle inte naturen räcka till. För varje medelsvensk så måste tre personer i världen nöja sig med en femtedel av de resurser vi använder för att vi ska hålla oss inom naturens ramar. Det är inte hållbart på sikt. För att kunna försörja framtida generationer så måste vi se över vår konsumtion och vårda naturens resurser så att inte miljön förstörs.

Coop anser att det ekologiska jordbruket har en mindre andel koldioxidutsläpp och därmed en minskad klimatpåverkan jämfört med det konventionella jordbruket.